– Många svenska föräldrar är idag progressiva och medvetna om genusfrågor. Detta verkar dock inte ha lett till att våra binära julritualer ifrågasätts. Vi människor går liksom in i, och sedan ut ur, denna könsbestämda tradition, säger Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.
Legenden om jultomten kan spåras tillbaka till Sankt Nikolaus, ett kristen helgon från 300-talet. Den moderna bilden av jultomten har dock varit ganska stabil sedan 1800-talet, när dikten ”A visit from St Nicholas” (”Det var natten före jul”) ledde till illustrationer som publicerades i tidskriften Harper’s Weekly, som i sin tur förstärktes ytterligare av Coca Colas reklamkampanjer från 1930-talet. Så långt tillbaka som vårt kollektiva minne sträcker sig tänker vi på jultomten på ungefär samma sätt: som en korpulent, skrattande, glad figur med vitt skägg som kommer med julklappar.
En allmänt accepterad fadersfigur
Jens Rydström säger att denna jultomte passar väl in i en manlig idealtyp som inom maskulinitetsstudier kallas den välvillige patriarken.
– Jultomten som vi känner honom är en stabil figur, en godmodig far och familjens överhuvud, så länge hans makt inte utmanas, förklarar Rydström.
Även om detta skiljer sig mycket från en annan typ av maskulinitet – den hegemoniska maskuliniteten, där aggression och till och med våld förekommer – antar den godartade eller välvilliga patriarken fortfarande könsroller som följer ett traditionellt mönster. Genom mjuk makt dikterar han reglerna och tolererar ingen opposition.
– En anledning till att vi tenderar att blunda för detta är att jultomten är den ultimata fadersfiguren. Hans existens är helt och hållet baserad på barn; utan barn – ingen jultomte. Kanske är vi mer förlåtande mot könsstereotypen eftersom det är en till synes god far, med tanke på att så många av oss kanske har haft problematiska eller distanserade relationer till våra egna fäder, säger Rydström.
En manlighet i kris
Få lär ha missat den aktuella debatten om en ”manlighetskris” bland unga vuxna män. Män sägs bo hemma längre, fler är arbetslösa, fastnar i videospel eller hamnar generellt på efterkälken i samhället.
Denna bild för tankarna till maskulina ”mottyper” till den gode patriarken såsom drinkaren, spelaren eller den ytliga Don Juan som inte kan slå sig till ro, enligt Jens Rydström.
– Det är intressant att i de få fall där jultomten skildras på ett negativt sätt eller som en elak jultomte i populärkulturen, verkar han passa in i några av dessa ”mottyper”, som ibland tas upp när vi pratar om unga män idag, säger Jens Rydström.
Med tanke på allt detta, borde samhället ifrågasätta jultomten – eller efterlikna honom? För Jens Rydström är svaret det första.
– Julen är ofta föremål för livlig debatt, men sällan ur ett genusperspektiv. Istället är det frågor om överdriven konsumtion och ojämlikheter mellan rika och fattiga som vanligtvis väcker protester och inspirerar till alternativa firanden. Men kanske kan man också tala om julens genusaspekter, säger Jens Rydström.
