När tror du att svenskar och européer får uppleva en vit jul för sista gången?
– Det är svårt att säga. Vissa européer kommer att få uppleva vita jular i århundraden framöver, men de kommer att bli allt färre till antalet.
– En joker är Golfströmmen, vars kollaps vissa forskare varnat för alltmer på sistone. En sådan skulle göra vissa regioner i nordvästra Europa kallare på vintern och blötare på sommaren, något som skulle öka sannolikheten för vita jular i dessa områden avsevärt.
– Men självklart är detta inget att se fram emot, eftersom det kan göra vår del av världen obeboelig samt leda massvält runt om i världen.
Hur stor är risken för en kollaps av Golfströmmen?
– I akademiska kretsar pågår en intensiv debatt om detta just nu. Åsikterna sträcker sig från praktiskt taget omöjligt till en risk på 25 procent vid mitten av detta århundrande.
– Även om vi begränsa uppvärmningen genom att genomföra alla utsläppsminskningar — vilket är osannolikt — kommer vi ändå att hamna i scenarier med högre klimatuppvärmning, vilket ökar risken för en kollaps.
– Vissa studier hävdar att det saknas tillräckligt med relevanta och bra observationer för att fastslå om det finns avgörande tecken på en möjlig kollaps av den varma Golfströmmen i norra Atlanten.
– Golfströmmen är en del av en större flödesstruktur som kallas AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation) som transporterar varmt, salt ytvatten från tropikerna norrut. En försvagning av AMOC:s tröskelpunkt är en avlägsen sannolikhet, men i scenarier med höga koldioxidutsläpp kan det inträffa, även om sannolikheten fortfarande är låg, omkring 2055 eller senare.
– Ordet kollaps låter alarmerande, dock skulle hela processen i så fall ta tid – upp till ett århundrade – om det överhuvudtaget sker.
Kommer olika delar av Europa (eller världen för den delen) att uppleva olika slags förändringar i sitt klimat?
– Ja. Uppvärmningen kommer att vara störst på högre latituder och vid polerna, vilket minskar temperaturskillnaderna mellan ekvatorn och polerna.
– Vi lär få se andra vädermönster än vi är vana vid, eftersom varmare luft kan innehålla mer vattenånga lär vi får se mer ihållande regnperioder och kraftigare regn. Eller motsatsen – längre torrperioder i andra regioner, något som medför uppenbara risker för översvämningar. Det är omöjligt att säga vad som kommer att hända var och när, men vi kan förvänta oss stora förändringar.
Om vi lyckas få bukt med utsläppen inom snar framtid, skulle det göra någon skillnad vid det här laget?
–Ja, varje minskning hjälper. Vi bör minska utsläppen från fossila bränslen med häpnadsväckande sju procent eller mer per år globalt, om vi ska nå netto-noll år 2040, 2045 eller 2050.
–Det kommer bli svårt och smärtsamt, men alternativen är värre.
Hur stor osäkerhet finns det i dagens klimatmodeller när vi försöker förutsäga framtiden?
– Klimatmodeller finjusteras ständigt. Också modellerna har förbättrats över åren, men som alltid innebär prognoser osäkerheter. När det kommer till temperaturökning kan man förenklat säga att det finns en osäkerhet på en grad.
Vilka andra faktorer kan påverka vädermönster och möjligheten till snö framöver?
– Hittills har vi räddats av att hav och land tar upp ungefär hälften av den koldioxid vi släpper ut varje år. Men med ett varmare klimat med stigande koldioxid-halter i atmosfär och hav kan upptagningskapaciteten minska ytterligare, något som ytterligare skulle påskynda uppvärmningen – och tvinga oss att minska utsläppen ännu mer. Stigande uppvärmning kan dessutom på lång sikt utlösa andra tröskelpunkter och negativa effekter på världens kapacitet att upprätthålla våra samhällen.
