Martin Englund, läkare och epidemiolog, får ett sexårsanslag på 18 miljoner kronor i utdelningen till Framstående yngre forskare. Hans projekt är inriktat på artros, en växande folksjukdom.
– Genom att jag har medarbetare med olika inriktningar kan vi studera artros på olika nivåer – från vad som händer på molekylär nivå till vad man kan se på magnetkamerabilder, hur man tar hand om artrospatienterna och vad sjukdomen innebär för samhället.
18 miljoner till nanoforskning
Anders Mikkelsen, synkrotronljusfysiker, får också ett sexårsanslag på 18 miljoner kronor i utdelningen till Framstående yngre forskare. Hans projekt går ut på att studera halvledarstrukturer på atomnivå.
– Vi fick tidigare i år anslag till ett speciellt mikroskop som kan använda ljuset från MAX IV-laboratoriet och avancerade laserljuskällor vid Lund Laser Center. På så sätt kan vi studera elektriska kretsar på atomnivå, i både tid och rum.
– Det rumsliga handlar om avståndet mellan atomer, och tidsaspekten gäller tiden när en elektron flyttar sig från en atom till en annan. Eftersom avståndet är så extremt litet blir tiden extremt kort: det handlar om attosekunder, triljondels sekunder. Så korta tider är svåra att föreställa sig – ändå går det faktiskt att göra experiment som visar vad som händer på attosekundnivå.
– Arbetet är grundforskning, men min grupp tillhör Nanometerkonsortiet och resultaten kan förhoppningsvis användas bl.a. i de lysdioder och solceller som andra inom konsortiet arbetar med.
4 miljoner till forskning om klimatkatastrofer och könsrelaterat våld i Asien
Klimatkatastrofer för inte bara för med sig ond bråd död i samband med att de äger rum. I översvämningars, orkaners och tsunamis spår följer även ett ökat våld mot kvinnor. Denna statistik har rapporterats in från olika frivilligorganisationer i spåren av exempelvis tsunamin år 2006 och den filippinska orkanen Haiyan förra året. Genusprofessor Helle Rydström och statsvetarprofessor Catarina Kinnvall har fått 4 miljoner kronor för att göra fältarbete i Vietnam, Pakistan och Filippinerna, tre länder som är hårt drabbade av naturkatastrofer.
– När familjer står på ruinerna av deras förra liv och samhällets infrastruktur brakar ihop blir det även kris i de sociala relationer. Vi vill ta reda på vad som gör att våldet mot kvinnor ökar inom familjen och i samhället i övrigt efter en klimatkatastrof, säger Helle Rydström. Vi kommer att studera detta utifrån ett socio-kulturellt, politiskt och juridiskt perspektiv.
Trots att internationella hjälporganisationer ofta har uppmärksammat problemet så har ingen omfattande forskning gjorts tidigare på området. I projektet ingår även forskaren Huong Nguyen samt samarbetspartners i vart och ett av de länder de ska undersöka.
5,6 miljoner till forskning om bekämpningsmedels effekter på bin
Maj Rundlöf, ekolog, får 5,6 miljoner kronor som ett International Career Grant för att studera bekämpningsmedels effekter på bin.
– Projektet handlar om att göra bedömningen av riskerna med kemiska bekämpningsmedel mer realistisk. Nu baseras den oftast på laboratoriestudier, men det säger inte mycket om hur nyttoinsekter som bin klarar sig i verkligheten. Där ska de ju samtidigt kunna tåla både bekämpningsmedel och andra stressfaktorer, som t.ex. dålig tillgång på mat.
– Vi ska använda både datormodeller och fältförsök. Jag ska bl.a. samarbeta med en forskare i Davis, USA, som studerar möjligheten att ge bin i de kaliforniska mandelträdsodlingarna tillgång till obesprutad föda. Mandelträd är insektspollinerade, så bikupor fraktas dit i lastbilsvis under pollineringen, men de är också intensivt besprutade. Kanter av obesprutade blommor runt mandelodlingarna kanske kan vara ett sätt att hjälpa bina att klara sig trots besprutningen.
3 miljoner till forskning om afrikanskt jordbruk
Agnes Andersson har fått tre miljoner kronor till ett projekt som ska undersöka könsaspekten i tillväxten på den afrikanska landsbygden.
– Det talas mycket inom biståndssektorn och på Världsbanken om ekonomisk tillväxt på de fattigas villkor, säger Agnes Andersson. Däremot finns det nästan inga analyser alls gjorda på hur tillväxten påverkar kvinnornas situation i utvecklingsländer.
Agnes Anderssons projekt är en del av jätteprojektet Afrint, där hon tillsammans med flera andra forskare från såväl Sverige som Afrika kartlägger och jämför framgångsfaktorer för jordbruk i nio afrikanska länder. Första kartläggningen som gjordes 2002 följdes upp 2008 och nu är man inne på tredje intervjuomgången.
Agnes Andersson har valt ut ett tiotal byar som har utmärkt sig för ekonomisk framgång och i dessa ska hon fördjupa sig i hur kvinnornas situation har förändrats. I snitt ägs endast ca 15 procent av marken i Afrika av kvinnor. Hur ser ägandet ut i de framgångsrika byarna? Och hur ser inkomstfördelningen inom hushållet ut? Vad arbetar kvinnor med i de fall som de har extrainkomster utanför jordbruket?
7,3 miljoner till forskning om Parkinsons sjukdom
Christian Hansen, neuroforskare, får 7,3 miljoner kronor som ett International Career Grant för ett projekt om ovikta proteiner vid Parkinsons sjukdom.
– Ett protein ska ju vara vikt (veckat) på ett visst sätt för att fungera. Man vet att celler som råkat få många ovikta eller felvikta proteiner kan starta något som kallas ”ovikt proteinrespons”, OPR. Detta minskar den allmänna proteinproduktionen men ökar produktionen av vissa särskilda ”vikningsproteiner”.
– Man vet också att nervcellerna hos patienter med Parkinsons har skadliga ansamlingar av ett protein kallat alfa-synuklein. Min forskning går ut på att studera kopplingen mellan dessa båda fakta. Har OPR-processen någon betydelse för ansamlingarna av alfa-synuklein, och skulle det i så fall vara möjligt att påverka processen för att bromsa sjukdomens utveckling?
18 miljoner till kognitionsforskning
Petter Johansson är kognitionsvetare och får sitt Framstående yngre forskare-anslag på 18 miljoner för projektet ”Vad vet vi om vad vi vet?”.
– Projektet handlar om vår förmåga till reflektion och introspektion. Hur mycket stämmer de påståenden som försökspersoner gör om sina egna upplevelser, och hur mycket förändrar människor medvetet eller omedvetet bilden av sig själva och sina handlingar?
– Det är en fortsättning på de studier min forskargrupp tidigare gjort om s.k. beslutsblindhet. Där har vi bytt ut resultatet av människors val för att se om de kunde försvara även val de inte egentligen gjort.
– Det här anslaget är en fantastisk möjlighet för oss att utöka vår forskargrupp och samtidigt kunna ha ett långsiktigt perspektiv i forskningen.
Texter: Ingela Björck & Ulrika Oredsson
