Ny forskning om arbetsmarknadspolitik: ”Hellre småknuffar än storsläggan”

Arbetsförmedlingen
Ny forskning om arbetsmarknadspolitik

Kraven på vad arbetslösa måste göra för att få A-kassa har hårdnat de senaste 30 åren. Hårdare straffåtgärder införs ofta för att spara pengar men de verkar inte leda till att fler kommer i arbete. Det visar Lundastatsvetare som studerat arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 22 länder, från 70-talet och framåt.

Arbetslöshetsersättning har alltid varit förenat med krav på att den arbetslöse ska står till arbetsmarknadens förfogande. Det som har ändrats under den tidsperiod som Lundastatsvetarna Carlo Knotz och Moira Nelson har undersökt är att kontrollsystemen har stärkts.

Uppstramningen ser lite olika ut i de länder som studien omfattar men sammanfattningsvis handlar det om färre A-kassedagar, en bredare definition av vilka jobb den arbetslöse måste söka, hårdare sanktioner för den som inte anses vara tillräckligt aktiv, bidrag-mot-arbete mm.

- Men kraven på den arbetslöse har inte bara blivit hårdare utan också tydligare, säger Carlo Knotz. På så sätt kan man säga att deras rättigheter har stärkts.

En annan trend som Lundastatsvetarna har sett är att starka enpartiregeringar tenderar att mer ensidigt fokusera på åtstramningar medan svagare koalitionsregeringar ofta kombinerar strikta regler med olika jobbstödsprogram, typ anställningsstöd och arbetsmarknadsutbildningar.

Carlo Knotz
Statsvetaren Carlo Knotz forskar om arbetsmarknadspolitik tillsammans med kollegan Moira Nelsson
Statsvetaren Carlo Knotz forskar om arbetsmarknadspolitik tillsammans med kollegan Moira Nelsson

- Intressant är att se hur man under ekonomiska kriser med hög arbetslöshet ofta inför hårdare sanktioner, trots att det finns färre arbeten att tillgå, säger Carlo Knotz. Man skulle kunna säga att arbetsmarknadspolitiken inte i första hand riktar sig till de arbetslösa utan till oroliga medborgare som vill se politiker som håller hårt i statskassan.

Deras resultat tyder också på att hårdare straffåtgärder inte leder till minskad arbetslöshet. Tvärtom verkar de länder som har hårdast sanktioner vara de som är sämst på att få ut människor i arbete. I Portugal kan den arbetssökande bli av med sin arbetslöshetsersättning medan man i länder som Sverige och Norge blir avstängd en kortare tid till en början och därefter ökar sanktionerna successivt.

- Våra studier tyder på att det inte hjälper att ta till storsläggan för att tvinga arbetslösa ut i arbete. Små knuffar i rätt riktning verkar ge större effekt, säger Carlo Knotz.

Text: Ulrika Oredsson

 

 

 

Kategorier
Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.