Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny studie kan bidra till förbättrad övervakning av koldioxidutsläpp

Illustration av satellit som svävar ovanför jordklotet.
Illustration av den övervakningssatellit som ska skickas ut inom EU-programmet Copernicus. BILD: OHB

Lundaforskare har tagit fram en modell som från rymdobservationer kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp. De nya resultaten kan bli användbara i arbetet med de satelliter som EU de kommande åren ska skicka iväg inom jordövervakningsprogrammet Copernicus.

Vid klimattoppmötet COP26 enades världens länder om ett nytt dokument som för första gången nämner avveckling av kol och fossila bränslen. Trots att flera bedömare menar att formuleringarna blev urvattnade lever Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att kunna begränsa temperaturökningen krävs en drastisk utsläppsminskning. Idag rapporterar enskilda stater de egna koldioxidutsläppen baserat på aktivitetsdata som energianvändning. Precisionen av dessa utsläppsuppskattningar varierar mycket beroende på kvaliteten på aktivitetsdata, samt vilka processer man har tagit hänsyn till. I framtiden finns det planer på att etablera ett gemensamt system för alla världens länder som är baserat på oberoende satellitmätningar. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters, har forskare vid bland annat Lunds universitet undersökt potentialen i de satellitbaserade mätningarna som väntas öka markant.

Vad vi vet är det här den första studien som visar att det är möjligt att verifiera utsläppsdata på nationell skala med global satellitövervakning, säger Marko Scholze, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Flera satelliter ska skickas ut

Metoden att satellitövervaka mänskligt orsakade koldioxidutsläpp på nationell nivå kommer att få ett uppsving i takt med att EU, inom sitt jordövervakningsprogram Copernicus, skickar ut flera nya satelliter från 2025 och framåt. I den nya studien har forskarna undersökt hur dessa mätningar bäst bör göras och användas för att få så pålitlig data som möjligt.

– Vi har utvecklat ett modellsystem som kan användas för att uppskatta de antropogena utsläppen. Systemet är väldigt omfattande och tar hänsyn till alla de kända inneboende osäkerheterna som finns vid satellitmätningar, säger Marko Scholze.

Viktig pusselbit

De nya resultaten är intressanta eftersom de krokar i den klimatpolitiska debatten kring vikten av en oberoende verifiering av enskilda länders koldioxidutsläpp. Genom att studera atmosfäriska data från satellitmätningar blir det möjligt att granska och bedöma effektiviteten av de koldioxidreducerande åtgärder som vidtagits av Parisavtalets medlemsländer.

Den främsta orsaken till den globala uppvärmningen är förbränning av fossila bränslen och de resulterande utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det är av yttersta vikt att övervaka dessa. Vi hoppas att vår studie är en pusselbit som kan hjälpa till att göra det, säger Marko Scholze.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: The Inversion Lab, University of Melbourne, University of Bremen, European Centre for Medium-Range Weather Forecasts samt European Space Agency.

Studien har finansierats av EU och den europeiska rymdorganisationen ESA.

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters: ”Assimilation of atmospheric CO2 observations from space can support national inventories”

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.