Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Päronformade atomkärnor på tio-i-topp-lista

Päronformade atomkärnor kan avslöja ledtrådar till varför universum består av mer materia än antimateria. Fysikprofessor Joakim Cederkälls forskning om sådana atomkärnor har nu hamnat på tio-i-topplistan för 2013 års genombrott inom fysikämnet.

Joakin Cederkälls typ av atomkärnor har nu hamnat på tio-i-topplistan för 2013 års genombrott inom fysikämnet.

– Det måste finnas något som gjorde att materia vann över antimateria. För tillfället har vi inga bevis för någon teori som förklarar varför skillnaden mellan materia och antimateria blev så stor som den blev. Det finns förklaringar till mindre skillnader, men inte så stora som man observerar, säger Joakim Cederkäll, professor vid Fysiska institutionen.

Han har under många år studerat olika egenskaper hos atomkärnor med hjälp av experiment vid acceleratoranläggningen CERN utanför Genève.

Under förra året fick han och hans kollegor fram forskningsresultat som tyder på att det finns atomkärnor som har en päronliknande form. Normala atomkärnor har snarare formen av en rugbyboll eller är sfäriska som en vanlig fotboll. Hos de päronliknande atomkärnorna är kärnans massa något förskjuten åt atomkärnans ena ände. Och det är just denna förskjutning som väcker forskarnas intresse.

– Många forskargrupper runt om i världen söker efter något som kallas EDM, elektriska dipolmoment, säger Joakim Cederkäll.

Elektriska dipolmoment kan nämligen spela en nyckelroll i jakten på ledtrådar kring antimaterians vara eller icke vara. Joakim Cederkäll berättar att flera grupper runt om i världen söker efter EDM på partikelnivå eftersom det skulle innebära att vissa grundläggande symmetrier bryts i naturen, vilket i sin tur skulle kunna förklara hur universum som vi känner det kom att domineras av materia.

– Våra resultat pekar ut vilka atomer som är speciellt lämpliga att studera när man söker efter EDM, framförallt med atomfysikaliska metoder. Det är på så vis ett komplement till den forskning som bedrivs vid de stora experimenten på CERN, säger Joakim Cederkäll.

Förra året fick deras forskningsresultat vara omslagsbild i tidskriften Nature. Och för en tid sedan hamnade de på Physics Worlds tio-i-topp-lista för genombrott inom fysikforskningen under 2013.

– Särskilt roligt är att utmärkelsen gick till hela forskarlaget. Den här typen av forskning kan inte en enskild individ göra, utan kräver ett lag av duktiga och entusiastiska forskare som väljer att samarbeta kring ett gemensamt intresse, säger Joakim Cederkäll.

Text: Lena Björk Blixt

Foto: Gunnar Menander