Så många som hälften av tonårsflickorna i studien som publiceras i PLOS One hade rikliga menstruationer, och fyra av tio hade järnbrist. Studien genomfördes under 2023 i två skånska gymnasieskolor, där totalt 394 flickor i åldern 15 år och uppåt deltog. De fick svara på frågor om menstruation och kostvanor samt lämna blodprover för analys av blodvärde (Hb) och järnförråd (ferritin).
Lunds universitet har tidigare rapporterat hur forskargruppen sett att risk för järnbrist och anemi är särskilt hög bland de som följer en vegetarisk eller pescetarisk kost. Nu har man gått vidare och undersökt hur menstruationens omfattning påverkar.
– Vi ser att många unga tjejer går runt trötta och okoncentrerade. Det är inte självklart att man kopplar det till mensen eller till kosten, säger Moa Wolff, forskare och docent vid Lunds universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne och ansvarig forskare bakom studien.
Flickor med rikliga menstruationer hade tre gånger högre odds för järnbrist och risken ökade ytterligare för dem som följde en köttreducerad kost.
– Många jämför bara med sig själva och vet inte vad som är en riklig menstruationsblödning. Vi märker också att många inte känner till att det finns receptfria läkemedel som minskar blödningsmängden säger Lisa Söderman, gynekolog och forskare vid Karolinska institutet som sammanställt resultatet för den aktuella artikeln.
SAMANTA-formuläret kan bli nytt verktyg för elevhälsan
En del av studien handlade om att utvärdera ett spanskt formulär där deltagarna besvarade sex olika frågor. Det är första gången det testas i Sverige och första gången det testas på tonårsflickor över huvud taget, även om det är validerat som screeningsinstrument för vuxna.
– Utifrån svaren på frågorna i formuläret gick det att tydligt skilja ut vilka gymnasieelever som riskerade att ha låga järnvärden. Det är enkelt att använda och skulle kunna bli ett värdefullt verktyg inom exempelvis elevhälsan och ungdomsmottagningen eller på andra ställen i vården där man möter dessa tjejer, säger Moa Wolff.
Tidigare forskning visar att järnbrist hos unga kan påverka orken, skolarbetet och det allmänna välbefinnandet. Järnförrådet/ferritin är en viktig komponent i bildning av röda blodkroppar och behövs för transport av syre i kroppen. Därför kan järnbrist med lågt ferritinvärde på sikt leda till sjunkande hemoglobinvärde och anemi (blodbrist).
– Inom några år kommer en del av tjejerna bli gravida. Då vill vi att de ska ha goda järnförråd för att kunna ha en så komplikationsfri graviditet som möjligt och där förlossningen går bra, säger Lisa Söderman.
