De så kallade egeninitierade självvärderingarna görs på många stora lärosäten världen över och har stor betydelse vid anslags-ansökningar liksom internt för forskningsmiljöernas möjlighet till utveckling. Kraven både från omvärlden och den egna organisationen ökar ständigt. Projektledarna menar att det är bättre att förekomma än att förekommas.
– Man ska själv först och främst veta hur man ligger till och ha kontroll på sina svagheter och styrkor. Och den stora frågan kan sammanfattas i – gör vi rätt saker på rätt sätt?
Nu är det elva år sedan den förra stora utvärderingen RQ08 genomfördes. Den gav viktig information och visade att LU hade flera starka och ledande forskningsmiljöer. Den nya utvärderingen innebär att man tar ett steg vidare.
– Denna gång undersöks också relationen till utbildning och samverkan, liksom hur det ser ut med infrastrukturen, tvärvetenskapligheten och ledningsstrukturen med mål och planer.
RQ20 är ett ledningsuppdrag och rektor Torbjörn von Schantz ser fram mot att få följa projektet.
– Tanken är att vi under arbetets gång kan ta lärdom av processerna i RQ20 parallellt med att vi bygger upp ett eget långsiktigt kvalitetssäkringssystem, säger han.
Eget system för utvärdering
För ett par år sedan presenterades FOKUS – Vetenskapsrådets modell för utvärdering, som ingen av de större lärosätena var särskilt förtjust i. Därför blev det viktigt att hitta ett eget system för utvärdering – och LU har nu valt RQ20.
Freddy Ståhlberg är professor i MR-fysik och har även suttit med i universitetsstyrelsen. När han fick frågan om att projektleda RQ20 tvekade han inte.
– Jag tycker att det är väldigt roligt att arbeta med universitetsadministration och vet hur mycket tidigare gjorda självutvärderingar har betytt för de verksamheter jag har varit aktiv i.
Mats Benner är professor i forskningspolitik och har många högskolepolitiska utredningar och rapporter bakom sig. Som projektledare går han nu in och jobbar aktivt med sådant han tidigare mest studerat.
– Jag byter hatt från observatörens till att vara mer operationell, säger han och beskriver uppdraget som en omtanke om sitt universitet. Självvärderingar är också ett slags försvar för kollegialiteten.
Mats Benners stora förhoppning är att RQ20 ska präglas av ärlighet och tillit – att man ska våga svara rakt och rätt på obekväma frågor och inte hamna i självförsvar.
Till sin hjälp har projektledarna en referensgrupp att bolla idéer och ambitioner med. Den ska också föra processen vidare till sina dekaner. Dekanerna ska föreslå hur deras områden ska delas upp i olika paneler och utvärderingsenheter som i RQ20 kallas forskningsmiljöer. Antalet paneler baseras på fakulteternas storlek. Enligt nuvarande förslag får exempelvis Medicinska fakulteten och LTH nio paneler vardera och MAX IV en egen panel. Naturvetenskapliga fakulteten får sex paneler, Samhällsvetenskap fyra och Humaniora/Teologi tre. Ekonomihögskolan får två och Juridiska och Konstnärliga varsin panel. Till varje panel hör ett antal forskningsmiljöer/utvärderingsenheter inom vilka självvärderingarna ska utföras. Till varje panel knyts därefter fyra till sex externa rådgivare eller bedömare som utses av RQ20:s ledning i samråd med forskningsmiljöerna.
– Det viktiga här är att personerna är trovärdiga och starka inom sina respektive forskningsfält och ses i en rådgivande roll snarare än som betygsättare, förklarar Freddy Ståhlberg.
Basfakta kring ekonomi och bibliometri
Utvärderingen ska förhålla sig till vissa basfakta kring ekonomi och bibliometri: hur ser ekonomin ut, hur stort är antalet publikationer och, om det är ett relevant mått, hur citeringsutvecklingen ser ut. Men huvuddelen av arbetet handlar om att forskningsmiljöerna själva ska identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter som de sedan får återkoppling på av de externa granskarna.
– Fokus ska inte vara på att enbart upprätthålla miniminivåer av kvalitetsarbete, utan på vad som möjliggör forskning på högsta internationella nivå.
Utöver de 35 ämnespanelerna består RQ20 av ytterligare fem tvärgående paneler, som också är sammansatta av externa rådgivare. De ska granska infrastruktur, starka miljöer, samverkan, rekrytering och ledningsfrågor.
Det finns en tidsplan för utvärderingen (se illustration) som startade i mars med förankring och identifiering av paneler och forskningsmiljöer. Planeringsfasen ska vara klar den 15 juni och självvärderingsarbetet startar omedelbart efter sommaruppehållet. Det i sin tur ska vara klart 1 januari 2020. Under hösten ska även de externa bedömarpanelerna rekryteras och nästa sommar ska de ha avslutat sitt arbete. RQ20-gruppen planeras lämna över sin rapport till universitetsledningen den 1 september 2020.
– Sen är det upp till ledningen att ta hand om resultatet, säger Freddy Ståhlberg, som är enig med Mats Benner om att en utvärdering av detta slag kräver uppföljning och regelbunden återkoppling till forskningsmiljöerna.
