Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sommarplågor som bits, sticks och suger blod

Fästinghona fotograferad genom mikroskop. Foto: Lars Lundqvist
Fästinghona fotograferad genom mikroskop. Foto: Lars Lundqvist

Lediga dagar med sol, bad och glass är en bild av den svenska sommaren. En annan verklighet är besvärliga insekter och kryp som för många blir en sommarplåga. Både människor och husdjur drabbas: i skogen, på stranden, i trädgården. Christer Hansson, intendent vid biologiska museet i Lund, listar här några av sommarens plågoandar som bits, sticks och suger blod.

Fästingar (0,5-5 mm) är ett slags spindeldjur som finns överallt där det finns däggdjur som är fästingens värddjur. Fästingar suger blod och orsakar klåda. De kan överföra borreliabakterier som orsakar borrelios och virus som orsakar hjärnhinneinflammation (TBE). Borrelios förebyggs genom att inom ett dygn avlägsna fästingar som bitit sig fast, TBE kan man vaccinera sig mot.
Fästingar finns i hela Sverige utom i Norrlands inland. Långt ifrån alla fästingar sprider borrelios och TBE. Frekvensen smittspridare varierar mellan olika delar av landet.

 

Stickmyggor (4-13 mm) är en grupp myggor med ett 50-tal arter i Sverige. Stickmyggor finns över hela landet. Vissa arter föredrar skog och skugga medan andra, exempelvis den så kallade översvämningsmyggan som sommartid brukar förekomma i stora mängder vid Dalälven, flyger i solsken och när det blåser.
Stickmyggor suger blod från fåglar, människor och andra däggdjur för att få näring till att producera ägg, det är alltså endast honmyggor som suger blod.

 

Knott (2-6 mm) är en grupp myggor bestående av cirka 35 arter. Knott finns i hela landet och på samma sätt som hos stickmyggorna är det endast honorna som suger blod; från fåglar, människor och andra däggdjur. Stora mängder knott kan orsaka problem när de exempelvis suger blod från boskap eftersom mängden gift de sprutar in innan de börjar suga kan försvaga och till och med döda värddjuret. Hos människor kan knottbett ge upphov till svåra inflammationer i den kroppsdel som angripits.

 

Svidknott (0,5-5 mm) tillhör myggruppen. De förekommer huvudsakligen i närheten av vatten och ofta i stora mängder. Är de många kan de vålla stora problem; sticket gör ont (därav namnet svidknott) och ger upphov till vätskefyllda blåsor som orsakar klåda som kan pågå flera dagar. Svidknott förekommer i hela landet och det finns 60-talet olika arter.

 

Bromsar (7,5-25 mm) är en grupp flugor där honorna suger blod från människor, andra däggdjur och från fåglar. Bromsar gillar värme, den så kallade regnbromsen kan vara särskilt besvärlig varma och fuktiga dagar. Bromsar förekommer i hela Sverige och det finns ett 40-tal olika arter.  

 

Getingar (10-35 mm) tillhör gruppen steklar dit även myror, bin och humlor räknas. Getingar sticker för att försvara sig och det är bara honorna som kan stickas. När de sticks sprutar de in ett gift som kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner hos människor.
Det finns ett tiotal olika arter i Sverige, de två vanligaste är tyskgeting som bara finns i den södra delen av landet och den vanliga getingen som förekommer i hela Sverige.

 

Loppor (1-6 mm) är en grupp insekter. Loppor suger blod på fåglar och däggdjur och varje loppart är specialiserad att suga blod och utvecklas på sin speciella värd. Det finns runt 50 olika arter av loppor, men bara ett fåtal biter människor. Den så kallade människoloppan är den enda arten som har människan som värd, arten är mycket ovanlig. Mycket vanligare är att människor blir bitna av lopparter som har våra husdjur, katter och hundar, som värdar. Dessa lopparter biter människor ”i brist på annat” men kan endast föröka sig på sina värddjur, således inte på människor.

  

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.