Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Svenska träd bättre för urbana småfåglar

Bild på en talgoxe som sitter på en gren.
Urbana talgoxar föredrar inhemska träd för häckning. Foto: Caroline Isaksson

Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre desto fler icke-inhemska träd som finns i närområdet. Det visar en ny långtidsstudie från Lund.

Naturen i staden bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster. Växter och inte minst träd är den levande delen av stadens ekosystem som vi bäst kontrollerar och direkt kan styra. Därför är det viktigt att förstå vilka konsekvenser vår planering av parker och grönområden får. För att ta reda på hur olika sorters träd påverkar fågellivet har en forskargrupp, ledd från Lund, övervakat 400 holkar i fem parker i Malmö under sju år. Resultaten, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oecologica, visar att inhemska träd – det vill säga arter som ek, bok och björk som funnits i ekosystemet under lång tid – är bättre för stadsfåglarna.

– Icke-inhemska träd, även kallade exotiska eller främmande arter, saknar en evolutionär historik med ekosystemet. Vi har tidigare visat att främmande trädarter har påtagligt färre insekter än inhemska träd, så effekten vi nu ser är sannolikt ett resultat av brist på föda för småfåglarna, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet.

Inhemska träd genererar kvitter

Främmande trädarter är idag vanliga i stadsplanering både i Sverige och globalt. I Malmös parker är ungefär vart fjärde träd icke-inhemskt. Ibland förespråkas de främmande arterna för att de ska vara extra härdiga. Men det är, enligt forskarna, viktigt att förstå vilka konsekvenser deras existens får för det lokala ekosystemet.

– Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden, säger Johan Kjellberg Jensen.

Lärdom för stadsplanerare

Liknande, amerikansk forskning om trädens ursprung kopplat till den lokala floran har visat att icke-inhemska träd i trädgårdar missgynnar både insekter och fågelpopulationer även där. Resultat som nu bekräftas i den nya Lundastudien och expanderas till stadsmiljö. Att studien spänner över sju år gör resultaten tillförlitliga, menar Johan Kjellberg Jensen som inte ser någon anledning till att resultaten skulle skilja sig påtagligt mellan olika städer, åtminstone inte i länder med liknande klimat som Sverige.

– Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer, säger han.

Förutom Lunds universitet har University of Helsinki, University of Glasgow och IFV Institute of Avian Research deltagit i arbetet.

Studien publiceras i tidskriften Oecologia: ”Urban tree composition is associated with breeding success of a passerine bird, but effects vary within and between years”

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.