Den 4 mars 2022 beslutade medlemsstaternas inrikesministrar att enhälligt aktivera EU:s direktiv om tillfälligt skydd, massflyktsdirektivet, vilket är ett rättsligt ramverk för omfattande flyktingströmmar som aldrig tidigare använts. Inte ens 2015. En anledning till detta är att alla medlemsstater måste vara överens för att direktivet ska implementeras.

– Under 2015 var EU-länderna inte villiga att aktivera direktivet, och vissa av dem, till exempel Ungern, Polen och Slovakien, motsatte sig direkt mottagandet av syriska flyktingar. Denna gången är det till stor del dessa länder som påverkas direkt och de var också mer villiga att ta emot just ukrainare, säger Eleni Karageorgiou, postdoktor i folkrätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Flyktinglimbo

Genom direktivet om tillfälligt skydd kan mottagarländerna enklare identifiera personer i behov av skydd. På så sätt undviks långdragna individbaserade asylförfarande. Avgörandet blir ”gruppbaserat” och omfattar flyende från Ukraina som till exempel var bosatta i landet före invasionen 24 februari 2022.

En fråga som forskarna lyfter i sin rapport är den om tillfällighet som skapar utmaningar på nationell nivå. Skydd under direktivet löper till mars 2023 men kan förlängas i upp till tre år. Tillfälligt skydd är en omedelbar respons, men riskerar att försätta en stor grupp människor i limbo om det pågår för länge, menar forskarna i rapporten.

– Direktivet utgår från att det är en tillfällig situation. Men även om kriget snart tar slut kommer det vara svårt för många att återvända. Ekonomin är helt slagen i spillror. En långsiktig plan är nödvändig och integration är framtiden, säger Eleni Karageorgiou.

Inte välkommen

Samtidigt är asyl på väg mot en mer tillfällig status.

– Förr i tiden kunde asylsökande stanna permanent i många länder. Men sedan 2015 har fler och fler länder, främst i Skandinavien, fokuserat på tillfälliga uppehållstillstånd. Det är sätt att säga att du inte är välkommen här på längre sikt, säger Eleni Karageorgiou.