Under coronapandemin har rubrikerna gång på gång varslat om att ekonomin behöver ”kickstartas”. Det är ett uttryck som nationalekonomen och liberale samhällsdebattören Andreas Bergh är skeptisk till. Han ser hellre en långsam start, där vi tillåter oss att pröva oss fram.
– Vi behöver dra igång den ekonomiska verksamheten igen, men när och hur är det ingen som vet. Och centralt placerade politiker är inte de första som vet. De talar om kickstart för att de har en press på sig att inte verka passiva. Men det är företagen som möter kunder som är de första att veta, säger Andreas Bergh.
Tanken om att ”kickstarta ekonomin” användes under förra året främst i sammanhang runt Sveriges finansminister Magdalena Andersson. Det handlar om sätt att ”få hjulen att börja rulla igen” för Sverige ekonomiskt under pandemin, men med fokus på vad som kommer sen; efter pandemin. I en intervju med Sydsvenskan i våras berättade hon bland annat om att det handlar om ökad privat konsumtion, större offentliga investeringar och nya klimatsmarta satsningar – och skattesänkningar.
Andreas Bergh poängterar att vi inte ska glömma att företag har drabbats mycket olika under pandemin, där en del till och med klarat sig bättre än tidigare, exempelvis många onlinehandlare.
– Jag tycker att vi underskattar värdet av att experimentera på marknaden. Om du inte vill köpa en produkt på det gamla viset, varför då inte låta företagen fundera på hur de kan sälja sin produkt på ett annat sätt till dig?
Rekordstor budget ska kickstarta ekonomin, SVT 21 september 2020
Finansministern vill kickstarta Sverige ut ur krisen. Sydsvenskan 7 april 2020
Obligatorisk a-kassa för en mer rörlig arbetsmarknad
Men experimenterandet kan ha sitt pris. Alla företag kommer inte att klara sig, något som Andreas Bergh menar kan vara något vi får acceptera.
– Jag har en enorm respekt för att det är svåra beslut att fatta. Men jag menar att vi behöver tagga ner i pandemidebatten. Vi ska inte göra ingenting, men stöden behöver göras så flexibla och generella som möjligt, säger Andreas Bergh och fortsätter:
– En obligatorisk a-kassa är till exempel är jättebra idé. Då är det inte en katastrof om folk blir arbetslösa. I förlängningen främjar det också en flexibel arbetsmarknad, där de företag och branscher som behöver mindre folk, kan frigöra arbetskraft, till de som behöver mer.
I dagsläget måste du som arbetstagare aktivt välja och gå med i en a-kassa – eller låta bli. Beroende på hur du själv har valt, och på hur länge du har haft jobb, kan du ha rätt till inkomstrelaterad ersättning, eller enbart ett grundbelopp – eller ingenting alls. För att lösa skyddet för flera, kan Bergh tänka sig att vi har en statlig obligatorisk a-kassa precis som vi har ett pensionssystem. Han tar inte ställning till hur det löses rent organisatoriskt och i förhållande till facket.
– Det finns ingen mirakelmedicin mot pandemins ekonomiska inverkningar. Men när vi når någon slags normalitet kommer marknaden att hitta de verksamheter som folk vill ägna sig åt. Blir det stora konferenser och spelningar? Det vet vi inte. Det bästa sättet är att testa och sedan imitera och göra mer av det som funkar, och mindre av det som inte funkar.
Andreas Bergh om flexibel arbetsmarknad och a-kassa i Dagens Nyheter 23 april 2020
Journalistik med fokus på problem
Andreas Bergh anser att svensk ekonomijournalistik är för alarmistisk.
– Om vi befinner oss i en högkonjunktur, så handlar det om hur vi stressar ihjäl oss. I en lågkonjunktur handlar det om arbetslöshet och hur deprimerade alla är. Men att marknadsekonomin är motorn bakom små, små förändringar, det får sällan rubriker. Du ser rubriker när ett företag outsourcar arbetskraft utomlands och säger upp folk här hemma. Men du ser inga rubriker när samma personer blir anställda igen, men någon annanstans.