Att prata om det outtalade – om syntolkningens växande viktiga roll

Publik tittar på utomhusbio. Foto.
Kan personer som aldrig sett världen ändå skapa sig mentala bilder? Med hjälp av syntolk kan en viss stämning, ett särskilt ljus eller en intressant gest förmedlas i en film till den synskadade. Foto: Shutterstock

En sliten kopp, en stoppad stol, en blommig tapet i ett klassiskt 1800­-talskök. Hur beskriver man det för en person som inte kan se och inte har någon känsla för hur ett gammalt kök kan se ut? Syntolkning har vuxit de senaste åren och berör en stor del av Sveriges befolkning, men mer forskning behövs för att fylla i de kunskapsluckor som fortfarande existerar.

Kan personer som aldrig sett världen ändå skapa sig mentala bilder? Och hur kan översättaren, det vill säga syntolken förmedla en filmsekvens som innehåller en viss stämning med miljöer, aktörer, gester och ljus? Syntolkning är ett komplext samspel som helst ska vara personligt, objektivt, skräddarsytt och gå snabbt.

Syntolken måste välja vad som är relevant i ögonblick­et i en film, på en teater eller på en utställning. Allt för att den som har synnedsättning eller är helt blind ska få en bättre och rikare inlevelse i vad som händer.

Ungt forskningsfält

Syntolkning är ett ungt forskningsfält där Sverige internationellt sett har kommit långt. Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap och koordinator för tematiska samverkansinitiativet Syn­tolkning för tillgänglig kommunikation, och hennes forskarkollegor har som mål att skapa en helhetsbild över syntolkningsprocesser – hur syntolkar gör och hur syntolkningen tas emot av användare.

Forskarna siktar även på att vidareutveckla utbildningen i syntolkning som har funnits sedan 2011 och som årligen tar in nio personer.

Spännande kopplingar

Forskning inom syntolkning avslöjar intressanta kopp­lingar mellan språk, kommunikation och tänkande och är en spännande fråga för kognitionsforskning.

– Vår forskning med fokus på kognitiva aspekter och mottagarperspektivet har en unik internationell ställning. Forskningen kommer bland annat att resultera i riktlinjer kring hur syntolkning bör fungera så att de synsvaga kan få mest ut av det.

I det tematiska samverkansinitiativet finns en bred uppställning av forskare inom olika områden:

  • psykologi
  • medicin
  • språkvetenskap
  • logopedi och
  • kognitionsvetenskap.

– Med våra kombinerade kompetenser kan vi undersöka spännande saker kring vad som händer i hjärnan när vi bearbetar information och segmenterar händelser – både vad gäller blinda och seende, berät­tar Jana Holsanova och fortsätter:

– Genom att använda avancerade metoder kan vi exempelvis studera vilka områden i hjärnan som akti­veras när seende tittar på en filmscen och när blinda lyssnar på syntolkning av samma filmscen. Vad sker i hjärnan när man försöker leva sig in i vad som händer? Denna typ av forskning skulle kunna hjälpa syntol­karna att få ännu bättre verktyg för att kunna hjälpa blinda att bättre uppleva olika miljöer och interaktio­nen människor emellan. Hur kan man bäst beskriva ett snett leende, en känsla eller hur folk rör varandra?

Vilka områden i hjärnan aktiveras när seende och blinda uppfattar en serie bilder i en film? Det är spännande forskning!

Olika sätt att syntolka

Men vem blir syntolk? Det är en brokig skara av redaktörer, skådespelare, logopeder, pedagoger och kulturellt intresserade personer. Vissa av dem har någon i närheten som är synskadad.

Syntolkning kan gå till på många olika sätt. På bio kan den synskadade få en mottagare där man kan ställa in kanaler för film och syntolkning som sker live från ett ostört område. Då gäller det för syntolken att redan ha sett filmen några gånger för att kunna analysera hur man bäst beskriver olika sekvenser.

Det finns även appar till hjälp som är synkroniserade till filmen på olika sätt om man som synskadad vill se en film hemma hos någon. Det finns även museer och teatrar som tillhandahåller syntolkning.

– Jag besökte en barnteaterföreställning där man redan på produktionsstadiet kopplade in syntolkning och den var kopplat till pjäsens ljussättning. Produ­centen var lyrisk och hade nu en produktion som de kunde turnera med i landet till en bredare publik, berättar Jana Holsanova.

Större behov av syntolkning

I Sverige finns idag 120 000 synskadade och intresset för syntolkning ökar ständigt, men Jana Holsanova upplever att kunskapen att man kan få hjälp är låg.

– Det är stor skillnad på teckenspråkstolkning som sedan 50 år haft en väldigt etablerad utbildning med många olika kanaler.

I en nära framtid ser Jana Holsanova ett utökat behov av syntolkning eftersom lagen om tillgänglighet för myndigheter ställer mer krav på att tolka filmer och bilder på deras hemsidor och appar.

Men många fler än synskadade som personer med adhd, dyslexi, autism eller äldre kan också ha nytta av till exempel få en film syntolkad. Och utvecklingen av AI kommer att påverka och förbättra morgondagens syntolkning.

– En människa kan ju bättre beskriva en händelse än en maskin, men just nu pågår ett EU­projekt där man ska lära upp algoritmer att beskriva dynamiska, föränderliga scener. Framtidens AI där människa och maskin samarbetar öppnar nya möjligheter.

Läs mer om samverkansinitativet Syntolkning för tillgänglig kommunikation

Porträtt, kvinna. Foto.
Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och koordinator för Syntolkning för tillgänglig kommunikation. Foto: Kennet Ruona
Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och koordinator för Syntolkning för tillgänglig kommunikation. Foto: Kennet Ruona

Tematiska samverkansinitiativ

Lunds universitets tematiska samverkansinitiativ utgör mötesplatser för kunskap och utveckling inom preciserade problemområden.

Gemensamt för de olika initiativen är att de är ämnesöverskridande, inkluderar flera av våra fakulteter, samt även externa samarbetspartners i Sverige och världen.

Hittills har vi startat följande samverkansinitiativ, som alla pågår under tre år:

Tematiska samverkansinitiativ

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.