Hur forskarutbildningen ska finansieras har varit en segdragen fråga inte bara vid Lunds universitet. Sedan utbildningsbidragen avskaffades är det doktorandtjänster med anställningstrygghet och sociala förmåner som gäller i första hand. En majoritet av doktoranderna är i dag anställda.
Universitetet har dock fortsatt att rekrytera internationella doktorander, främst utom-européer, som finansierar sin forskarutbildning med stipendier, oftast från sina hemländer.
Den nedre gränsen för att acceptera en doktorand med externt stipendium ligger på 12.500 kronor i månaden, vilket är flera tusen under nettolönen för en anställd doktorand. Det här har lett till stora skillnader i villkor för doktorander som arbetar tillsammans och som har olika finansiering.
– Vi håller fast vid att doktorandtjänst ska väljas i första hand, men det är viktigt att även i fortsättningen kunna ta emot stipendiefinansierade doktorander. Dels för att det inom olika ämnen råder olika kulturer – i vissa är prestigefulla stipendier högt eftertraktade bland doktorander att pimpa sina cv:n med. Dels för att stipendier är det som gäller vid internationell rekrytering, säger Cecilia Lundberg, ordförande i universitetets forskarutbildningskommitté.
Den accepterade stipendienivån sattes så lågt som 12.500 kronor i månaden genom beslut i universitetsstyrelsen 2013. Syftet var att inte göra det omöjligt att rekrytera högt begåvade internationella doktorander med prestigefulla, men ekonomiskt begränsade stipendier.
– Vi hade föreslagit att stipendierna skulle ligga i nivå med doktorandlönerna, men universitetsstyrelsen sa alltså nej. Samtidigt gav styrelsen oss i uppdrag att utreda hur universitetet skulle kunna fylla på stipendiaternas inkomst så att deras villkor blev mer likvärdiga med de anställda doktorandernas, berättar Cecilia Lundberg.
Det har varit en svår nöt att knäcka, fortsätter hon. Skattemedel får inte användas för att inrätta interna tilläggsstipendier, och det har inte varit möjligt att erbjuda stipendiedoktorander tjänst vid universitetet utan att deras stipendier samtidigt skulle börja betraktas som lön och därmed beskattas.
En senare tolkning av reglerna som gjorts av Skatteverket har dock visat på nya möjligheter. Utbildningsnämndens nya beslut innebär att tilläggsstipendier nu kan inrättas med externa medel, t.ex. från olika privata stiftelser om dessa har godkänt detta. Det blir också möjligt för fakulteterna att erbjuda stipendiedoktorander tidsbegränsad anställning som ett sätt att öka inkomsterna.
Att döma av reservationerna är nöten dock ännu inte helt knäckt. Sektionen Personal framförde vid utbildningsnämndens februarimöte att universitetet genom att erbjuda tillfälliga anställningar kan komma att bryta mot arbetsrättsliga regler, vilket kan ge böter och i värsta fall fängelse.
Juridiska fakulteten reserverar sig av andra skäl. Man befarar att antalet stipendiedoktorander kommer att öka, vilket går emot universitetets grundläggande principer om att doktorander som huvudregel ska ha en anställning med den trygghet och de förmåner det ger.
Det är framför allt medicinska, tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna som är intresserade av att ta emot doktorander på externa stipendier – det är viktigt för det internationella forskningssamarbetet. Även Ekonomihögskolan har externa stipendiedoktorander, men de har ofta större stipendier.
I sin remiss inför universitetsstyrelsens beslut 2013 ville Humanistiska och teologiska fakulteterna på sikt helst förbjuda stipendiefinansiering eftersom den sociala tryggheten och villkoren i övrigt visat sig bristfälliga i flera fall. Även doktoranderna var vid det tillfället kritiska. Men med undantag för Juridiska fakulteten tillstyrkte alltså utbildningsnämnden nu möjligheten till tilläggsfinansiering.
– Vi ser det här som ett steg i rätt riktning. Det är inte den perfekta lösningen, men den bästa för att det inte ska vara för stora skillnader mellan dem som kommer hit på stipendier och dem som har tjänst, säger Victor Abrahamsson, doktorand och LUS-representant i utbildningsnämnden.
Förhållandena för stipendiedoktorander har gradvis förbättrats under en lång tid, konstaterar Cecilia Lundberg. För inte så länge sedan var stipendierna helt oreglerade. Det fanns ingen lägstanivå, inga garanterade försäkringar och förmåner och man kunde ibland tala om ren rovdrift på människor när stipendiater utnyttjades som billig arbetskraft.
– Nu har universitetet en obligatorisk försäkring för alla stipendiedoktorander – detta efter beslut av Kammarkollegiet för ett år sedan. Med den nya möjligheten att tilläggsfinansiera förbättras situationen ytterligare och skillnaderna i villkor minskar. Samtidigt gör vi inte avsteg från principen att doktorandtjänst är det som ska komma i första hand, säger Cecilia Lundberg.
Britta Collberg
Stipendiefinansierade doktorander
Antal stipendiefinansierade heltidsdoktorander vid LU: 120 varav merparten utomeuropéer med stipendier från hemlandet.
Lägsta accepterade nivå för externa stipendier: 12.500 kronor.
Ingångslönen för doktorander med tjänst: 16.500– 18.500 kronor efter skatt.
Så här ska skillnaderna minskas:
• tilläggsstipendier med externa medel.
• tidsbegränsad anställning av stipendiedoktorander.
Beräknad kostnad för de fakulteter som har flest stipendiater:
• Medicinska fakulteten (20 doktorander med externa stipendier): 1,4 miljoner kronor för tilläggsstipendier, 3,1 miljoner kronor för anställning av stipendiater
• Naturvetenskapliga fakulteten (18 doktorander med externa stipendier): 1,25 miljoner kronor för tilläggsstipendier, 2,7 miljoner kronor för anställning av stipendiater
• Tekniska fakulteten, LTH (58 doktorander med externa stipendier): 4 miljoner kronor för tilläggsstipendier, 8,6 miljoner kronor för anställning av stipendiater
