Alexandru Schiopu, hjärtforskare vid Lunds universitet och specialistläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus, tvekar inte en sekund när man frågar om hur vi bäst tar hand om vårt hjärta.
– Rök inte. Träna. Gå ner i vikt om du är överviktig. Ha även koll på blodtrycket, säger han.
Han berättar att det har hänt mycket inom hjärtforskningen, vilket har förbättrat överlevanden för patienter som drabbas av akut hjärtinfarkt.
– Sedan mitten av 1990-talet har det skett en betydande ökning i användandet av PCI, tekniken som vidgar igentäppta kranskärl med ballong, med eller utan stentinläggning. Det har fått stor betydelse för överlevnaden efter en hjärtinfarkt, berättar Alexandru Schiopu.
Moderna behandlingar effektiva
Läkemedel som avlastar hjärtats arbete efter en hjärtinfarkt, samt effektiva blodförtunnande och blodfettssänkande behandlingar har också haft stor påverkan på överlevnad.
– I en nyligen publicerad analys av data från SWEDEHEART-registret som samlar alla hjärtpatienter i Sverige kunde man se att de moderna behandlingar som vi ger patienterna fungerar mycket bra. Från mitten av 90-talet och framåt ökade överlevnaden betydligt, men vi ser också att efter 2007-2008 planas förbättringskurvan ut, konstaterar Alexandru Schiopu.
Men det pågår flera intressanta forskningsspår som kan förändra detta och som förhoppningsvis kan öka överlevnaden ytterligare. Alexandru Schiopu studerar processer i hjärtat som är involverade i både inflammation och i själva läkningen efter en hjärtinfarkt. Forskningen baseras dels på studier i möss, dels på undersökningar av patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Med hjälp av hjärtultraljud och magnetkamera kan han få en ögonblicksbild av hur hjärtat såg ut vid tillfället för hjärtinfarkten, men även sex månader efter att den inträffat. Blodprover tas i inflammationsfasen och reparationsfasen efter en hjärtinfarkt och olika ämnen i blodet analyseras.
– När någon drabbas av en hjärtinfarkt svarar kroppen med en stark inflammation. Det protein vi forskar på frisätts snabbt från vita blodkroppar och driver på inflammation i hjärtmuskeln. Detta är skadligt och det finns idag inga läkemedel som kan dämpa den inflammationen.
Reparation kräver inflammation
Kruxet är dock att inflammationen också är viktig för att immuncellerna som reparerar hjärtat ska kunna ta sig till skadan.
– Det är som när man får en skada på huden. Först får man en inflammation och det gör ont och blir svullet – men efter ett tag lägger sig inflammationen och huden börjar repa sig.
Proteinet som forskargruppen arbetar med är involverat i båda faserna. Eftersom proteinet inte bara frisätts i hjärtat, utan även i blodet, går det att mäta och kan därmed fungera som en markör.
– Genom att dämpa effekterna av det här proteinet försöker vi minska skadan som inflammationen medför på hjärtmuskeln. I ännu ej publicerade studier har vi sett att när vi blockerar proteinet i möss minskar storleken på hjärtinfarkten och hjärtfunktionen förbättras.
Mot mer individualiserad behandling
I förra veckan blev det känt att Alexandru Schiopu har fått finansiering för en treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Det gör det möjligt att gå vidare i forskningen och undersöka om man genom att hämma proteinet vid rätt tidpunkt kan minska hjärtskadan och förbättra hjärtfunktionen efter en hjärtinfarkt.
På sikt hoppas Alexandru Schiopu också att hitta biomarkörer som ska kunna avslöja hur man återhämtar sig efter en infarkt.
– Min förhoppning är att man, genom att mäta frisättningen av detta protein eller andra biomarkörer i blodet, i framtiden kan individualisera behandlingen av hjärtinfarktpatienter.
Text och foto: Tove Smeds