– Genom att studera litteratur och historia kan vi lära oss mycket om vårdyrket och få perspektiv på vår egen tillvaro och vart vi är på väg. Vi behöver helt enkelt backspeglar för att navigera framåt på ett säkrare sätt, säger Jonatan Wistrand.
Stressigt sjukvårdssystem
Han är ST-läkare i allmänmedicin på vårdcentralen i Löberöd, medicinhistoriker och en av de nyrekryterade forskarna till Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.
– Alla som någon gång varit i kontakt med sjukvården vill känna att man träffat en person som har förstått och lyssnat. Det kan låta ganska självklart, men i ett stressigt sjukvårdssystem premieras tyvärr ofta andra faktorer. Därför är det viktigt att värna de mellanmänskliga värdena.
Läkare lyssnade mer förr
Att mötet mellan läkare och patient är centralt är dock inget nytt. Det har bara svängt lite fram och tillbaka under århundrandena. Under 1800-talet, när doktorer inte hade så många verktyg, stod mötet och lyssnandet mer i centrum än under första hälften av 1900-talet. Då gjordes flera stora medicinska upptäckter som bland annat röntgen, anestesi och antibiotika. Läkaren blev en upphöjd vetenskapsman och de mellanmänskliga aspekterna hamnade mer i skymundan.
– Det finns flera sätt att skapa en bättre sjukvård med välgörande möten mellan vårdgivare och patient. Det som är nytt nu, är att vi använder oss av de humanistiska konsterna och vetenskaperna för att på ett mer strukturerat sätt berika medicinen och stärka professionen.
