– Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla våra organ, som tolkar verkligheten och uttrycker det vi upplever genom språket. Men istället sökte jag till läkarprogrammet och blev i slutänden hjärnforskare, säger Martin Garwicz.
Han menar lite skämtsamt att han gjort en omväg på 35 år för att hamna där han är idag.
Undervisat i tio år
Katarina Bernhardsson å sin sida har varit verksam länge inom fältet medicinsk humaniora, även om den svenska termen inte fanns när hon påbörjade sin forskning. Sedan drygt tio år tillbaka undervisar hon läkarstudenter i ämnet.
– Det är så många av våra existentiella frågor som ställs på sin spets i litteraturen och det är otroligt spännande att få studenterna att reflektera över sina egna känslor. Medicin handlar inte bara om naturvetenskap, utan även om mellanmänskliga dimensioner, hur man reagerar i olika situationer och förhåller sig till sin yrkesroll, säger hon.
220 miljoner under trettio år.
Totalt 220 miljoner kronor under trettio år. Det är den summa som det nya kunskapscentret har till sitt förfogande för tvärvetenskaplig forskning, utbildning och samverkan. De första rekryteringarna är precis färdiga och elva forskare inom medicin, samhällsvetenskap och humaniora har knutits till verksamheten. Söktrycket var överväldigande och det svåra har varit att avgränsa vilka forskningsfält som ska ingå. Fokus är först och främst mellanmänskliga relationer i mötet mellan vårdande personal och patient.
– Empati och medkänsla är viktiga förmågor och förhållningssätt som gör både vården och personalens arbetsförhållanden bättre. Vi utforskar dessa och en mängd andra aspekter av mellanmänskliga relationer i vården – bland annat med hjälp av skilda konstarter: litteratur, film, konst och teater, men också med hjälp av andra perspektiv från humaniora och samhällsvetenskap. Olika världar behöver mötas för att vi ska kunna utvecklas och förstå oss själva och varandra och det gäller också de olika vetenskapliga traditionerna, säger Katarina Bernhardsson.
Måste vara öppensinnad
Självklart finns det problem med att föra samman olika vetenskapliga traditioner – inte minst så skilda som medicin och litteratur. Men ett bra utgångsläge är att försöka vara öppensinnad och på så sätt skapa utrymme för nya tankesätt.
– På universitetet är tvärvetenskap ganska eftersatt, trots att det faktiskt finns en stor potential. Man når en viss punkt där man inte kommer längre inom en specifik vetenskap, utan det krävs istället samarbeten på tvären. Jag har många gånger själv blivit otroligt inspirerad av den ”wow-effekt” som kan uppkomma i nya vetenskapliga konstellationer! avslutar Martin Garwicz.
