Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versionerna av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Livsviktig screening igång i vår

tarmar
Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer och bröstcancer. Med hjälp av screeningen vill man upptäcka tarmcancer i ett tidigt skede. Bild: i-stockphoto

Screening för tarmcancer införs i maj i Skåne för alla födda 1961. Successivt erbjuds svenskar i åldrarna 60 - 74 att testas om de har blod i avföringen, för att i god tid upptäcka cancer. När alla regioner är igång räknar man med att rädda minst 300 liv om året.

Sverige är sent ute med att införa screening och Skåne blir i vår den tredje regionen som går ut brett med screening som i framtiden ska bli nationell. I många andra europeiska länder är en screening redan införd med goda resultat.

- Det är mycket framsynt att Skåne har landat i det här beslutet att få igång ett kallelsesystem, trots pandemin. Det är mångas jobb som ligger bakom, säger Marie-Louise Lydrup, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö samt docent vid Lunds universitet.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer och bröstcancer. Med hjälp av screeningen kommer man nu försöka upptäcka tarmcancer i ett tidigt skede när den ännu inte ger några symptom. I början av sjukdomen visar tarmcancer ofta inga symtom alls eller så är yttringarna vaga. De vanligaste tecknen är förändringar i tarmfunktionen som kan vara magsmärtor, förstoppning, diarré, svårigheter att tömma tarmen och blodig avföring.

Många vinster

Chanserna att bli botad ökar markant om sjukdomen upptäcks tidigt. En tumör i tarmarna kan i början blöda litet så att det är svårt att upptäcka. Med ett test för tarmcancer kan sådant dolt blod upptäckas tidigt i avföringen.

- Den uppenbara vinsten är att hitta tumörer innan de ger symptom och att hitta förstadier till cancer så att man kan ta bort dem, berättar Marie-Louise Lydrup och fortsätter:
 
- På det viset kan vi plocka bort polyper med mindre avancerad kirurgi som inte drabbar patienten så hårt.

Forskargruppen vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, bedriver patientnära forskning om tarmsjukdomar. Forskningen studerar riskfaktorer för återfall vid tjock- och ändtarmscancer samt funktionella resultat efter canceroperation. En del patienter får följdsymptom som tarmläckage, när tarmen skarvats ihop efter en tarmoperation, vilket påverkar tarmens funktioner.

Marie-Louise Lydrups och Pamela Buchwalds forskargrupp har studerat långtidsresultat för komplikationer till ändtarmscancer när det krävs större kirurgi.  Ibland har delar av tarmen behövts plockas bort med följdsymptom som tarmläckage.

- Det är viktigt att titta på komplikationer som kan uppstå efter större kirurgiska ingrepp. Patienten överlever, men eftersom tumören har växt över andra organ i bäckenet måste man ta bort urinblåsan, prostata eller livmodern. Hur påverkar det livskvalitén? Här på Skånes universitetssjukhus i Malmö har vi ett stort intresse för de patienter som är centraliserade hit ner från södra Sverige att följa upp dem och titta på komplikationer och överlevnad, berättar Marie-Louise Lydrup.

Forskning har även visat att många som drabbas av tarmcancer insjuknar akut och får då en mycket sämre prognos för att överleva.

- Om vi screenar vår population kommer vi att få färre akutoperationer. Idag debuterar sjukdomen akut för 20 - 25 % och det vanligaste är att man får tarmvred och stopp i tarmen, säger Pamela Buchwald, överläkare vid SUS docent vid Lunds universitet.

Utmaningar i screeningprogrammet

Det är gratis att testa sig, men det är också frivilligt. För att screeningprogrammet ska göra skillnad behöver de flesta av oss som blir kallade välja att delta. Ett brev kommer hem med instruktioner, provtub och svarskuvert och man gör själv ett avföringsprov som man skickar till ett laboratorium för analys. Om man där hittar blodspår i avföringen blir man kallad till en koloskopiundersökning. Men det finns en farhåga att många duckar för en sådan undersökning.

- Jag tror inte det är så svårt för folk att ta ett avföringsprov, men sedan kan steget till en koloskopi vara svårare. Speciellt om du inte uppvisar några symtom, menar Pamela Buchwald. Det kommer alltid att vara grupper som väljer bort, det ser vi även för mammografi och prostataundersökningar.

Det finns även en annan problematik som skulle kunna äventyra screeningens fulla potential och det är bristen på koloskopister som utför koloskopiundersökningen, både inom läkarkåren och sjuksköterskekåren. Marie-Louise Lydrup och Pamela Buchwald menar att koloskopierna måste hålla hög kvalitet och förhoppningsvis finns det nu ett starkare incitament för att satsa på utbildning.

- En kostnadsökning i början kommer vi inte undan, men långsiktiga beräkningar visar att vi får mindre kostnader eftersom vi får minskat behov av kirurgi och cytostatika, menar Marie-Louise Lydrup.

Det betyder även att färre patienter får en allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande. Prognosen är också att när hela screeningprogrammet är utbyggt i Sverige uppskattar man att över 300 liv om året kan räddas.

Även yngre drabbas

Cancerformen har genom åren ökat och relativt sätt hos yngre individer under 50 år. Att bära på för många kilon eller att inte motionera tillräckligt ökar risken för flera typer av cancer, inte bara tarmcancer.

Pamela Buchwald och Marie-Louise Lydrup är samstämmiga. De hade gärna sett att screeningen även omfattar svenskar under 50 år. I deras forskargrupp undersöker de om tjock- och ändtarmscancer, så kallad kolorektalcancer skiljer sig för dem som är under 50 mot äldre patienter.  Man tittar även på om det kan vara genetiken som styr om man får denna cancerform eller inte. Eftersom denna grupp inte omfattas av testningen är det viktigt att nå ut till allmänläkare att man måste undersöka tarmen ordentligt på samma sätt som läkare gör med äldre. Sjukvården behöver ha en bättre beredskap.

- På yngre patienter är det svårt att skilja på om det är cancer i tarmen eller en inflammation. Och även om det på röntgen visar en sprucken tarmficka bör man vara på sin vakt, säger Pamela Buchwald.

Fler kan överleva

Sjukvården har blivit bättre och bättre på att behandla denna typ av cancer och idag har Sverige en överlevnadssiffra på 70 %. Men för dem som inte har metastaser vid diagnosticeringen är överlevnaden ännu högre, 90 %

- Därför är screeningen mycket viktig. 25 % av patienterna har en dottersvulst när cancern upptäckts och då går det mycket sämre. Vi behöver hitta cancern innan metastaser bildas. För många är fortfarande ändtarmsproblematik tabubelagt, men jag hoppas att screeningen kan hjälpa till att öppna upp ett bra diskussionsklimat som får oss att kolla vår kropp, säger Pamela Buchwald.

Mars är medvetenhetsmånaden för kolorektal cancer och man kan delta i aktiviteter för att öka medvetenheten och förebyggandet av kolorektal cancer.

Fakta om forskarna

Marie-Louise Lydrup och Pamela Buchwald

Pamela Buchwald och Marie-Louise Lydrup är båda överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö samt docent vid Lunds universitet. Deras forskning handlar om riskfaktorer för återfall, komplikationer och funktionella resultat efter kirurgi samt tarmficksinflammation. Patientnytta och återkoppling till verksamheten är viktiga aspekter i samtliga forskningsprojekt.

Lunds universitets cancercentrum, LUCC, har mag-tarmkanalens cancersjukdomar som ett av de strategiska områden. Det är organiserat i ett translationellt nätverk där både preklinisk/experimentell och klinisk forskning ingår.

Lunds universitets cancercentrum – LUCC

Lunds universitets cancercentrum (LUCC) samordnar cancerforskningen vid Lunds universitet. LUCC ger stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan.

LUCC är också universitetets nav och kontaktpunkt för såväl interna, som externa aktörer då man önskar samverka med cancerforskare.

Om LUCC i Forskningsportalen

LUCC:s webbplats

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.