Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tyska och grönländska borrkärnor skvallrar om mystiska klimatsvängningar

Grönländsk borrkärna bestående av is.
Sedimentet som analyserats kommer från tyska sjöbottnar. Innehållet i de 60 000 år gamla sedimentkärnorna har sedan jämförts med klimatdata från tre kilometer långa borrkärnor som tagits upp från mellersta Grönland. FOTO: RAIMUND MUSCHELER

Genom avancerade sedimentanalyser har ett forskarlag kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Forskarna kan bland annat slå fast att det förekommit oförklarliga klimatsvängningar som varat mellan 20 och 150 år.

I studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience kan forskarna presentera helt nya uppgifter om Europas historiska klimat. Tack vare sediment från tyska sjöbottnar och is från grönländska borrkärnor har forskarlaget, där Lunds universitet ingår, kunnat lägga ett intrikat klimatpussel som sträcker sig hela 60 000 år tillbaka i tiden.

– Den nya studien ger helt fantastiska detaljer om klimatet från den senaste istiden till dagens geologiska epok holocen, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.

Den mest uppseendeväckande upptäckten är förekomsten av korta cykler (20-150 år) under den senaste istiden. Dessa perioder av klimatsvängningar har avlöst varandra, men vad som orsakat dem är fortfarande höljt i dunkel.

– Dessa cykler är starkare under de varmare perioderna av istiden och svagare under de kallare perioderna. En hypotes är att cyklerna kan kopplas till minskad oceanisk värmetransport till norr och mer havsis under kallperioderna, säger Raimund Muscheler.

Analyser av kosmiska partiklar

För att få fram detaljerad information om när dessa cykler inföll har forskarlaget, som letts av Frank Sirocko från Johannes Gutenberg-University, analyserat den radioaktiva isotopen beryllium-10 som produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden. Under perioder med låg geomagnetisk aktivitet når fler partiklar atmosfären varpå mer beryllium-10 kan produceras och lagras i sediment.

– Min roll i den nya studien var att förbättra dateringen. Genom att jämföra förekomsten av beryllium-10 i de grönländska och europeiska borrkärnorna kunde vi koppla ihop dem på samma tidsskala och jämföra klimatet på Grönland och i Europa, säger Raimund Muscheler.

Bättre klimatmodeller

Det finns fortfarande en rad frågetecken kring drivkrafterna bakom klimatvariationen under den senaste istiden. Men studien ger en ökad förståelse för svängningarna under de korta cyklerna, den så kallade multidekala klimatvariabiliteten.

– Den nya datan är mycket viktig och kan användas för att testa och förbättra klimatmodeller. På så sätt kan vi få fram skarpare klimatprognoser om vad som väntar oss i en allt varmare framtid, säger Raimund Muscheler.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Johannes Gutenberg-University, Max Planck Institute for Chemistry, Climate Risk Analysis, ETH Zurich, Kurt-Engelhorn-Center Archaeometry, University of Kiel, Mainz University.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience: ”Muted multidecadal climate variability in central Europe during cold stadial periods”

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.