Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vanligt kvinnoproblem löst av forskare

Illustration av vagina
Den nya behandlingen kan ersätta antibiotika och därmed bidra till minskad antibiotikaresistens. Foto: Istock.

Var fjärde kvinna drabbas varje år av illaluktande flytningar från slidan, bakteriell vaginos. Idag behandlas detta med antibiotika, men nyligen har ett skonsammare, antibiotikafritt alternativ godkänts för försäljning inom EU. Bakom innovationen står en grupp Lundaforskare – som gjorde upptäckten av en slump.

Sveda, klåda och illaluktande flytningar är både ett vanligt och ett stigmatiserat tillstånd som kan bero på en obalans i vaginans bakterieflora, svamp eller bådadera. Bakteriell vaginos, eller slidkatarr som tillståndet också kallas, behandlas idag med antibiotika alternativt antiseptiska läkemedel. De slår effektivt men obarmhärtigt ut alla bakterier i underlivet. 

Snart lär ett antibiotikafritt alternativ finnas på apoteken. Det handlar om en vaginaltablett vars verksamma ingrediens sänker pH-värdet och gynnar de naturliga lactobacillerna – till gagn för kvinnor som drabbats av bakteriell vaginos, och ofta även svamp, eftersom det kan förekomma samtidigt. Kliniska prövningar visar att hälften får symptomlindring redan efter ett dygn och att 70 procent är helt symptomlindrade efter sex dygn. Risken för återfall är också liten jämfört med antibiotika.

Nyligen passerade avknoppningsföretaget Gedea – namnet på bolaget som tagit innovationen pHyph vidare – nålsögat, när produkten fick en CE-märkning av EU. Det innebär att den får lov att säljas i Europa. Flera återförsäljare har visat intresse.

Bolaget har grundats av Helena Strevens, överläkare i Obstetrik och gynekologi, Sophie Manner, forskare i kemi, Ulf Ellervik, professor i kemi och Olov Sterner, professor i kemi (avliden tidigare i år).

Ulf Ellervik, det var för tio år sedan ni av en slump upptäckte att ni var något på spåren. Berätta, hur gick det till?

– Vi laborerade med att få till en produkt med mjölksyra som ju finns naturligt i vagina och håller miljön sur och fri från patogener. Men mjölksyra är inte så lätt att göra läkemedel av. Vi tittade därför på olika sätt att binda upp den till andra molekyler, bland annat en oxiderad form av glukos, glukonodelta-lakton, GDL, som även används i livsmedel. 

– När vi gjorde mer noggranna tester insåg vi att vi faktiskt inte behövde mjölksyran. Det blev faktiskt bättre resultat med ren GDL vilket var oväntat. Eftersom GDL, till skillnad från mjölksyra, är ett fast ämne är det också enkelt att pressa till tabletter.

Hur tog du emot beskedet? 

– Det är otroligt roligt, att komma på en kemisk idé som sedan kan användas av patienter, det är en drivkraft som är helt fantastisk. Och att vi klarat av den krokiga resan från patent, kliniska prövningar och nu CE-märkning. Det har varit en lyckträff i mötet mellan kemi och medicin.

Helena Strevens, hur vet kvinnor om de har svamp eller bakterierubbning i underlivet?

– Det kan faktiskt vara ganska svårt att veta för den enskilda patienten. Tillstånden har liknande symptom. Bakteriell vaginos ger illaluktande flytningar medan svampinfektioner oftare ger intensiv klåda.  Blandinfektioner är vanligt.

Kan man undvika besvären?

– Vi vet inte riktigt varför vissa drabbas och andra inte. Det kan vara ärftliga faktorer och olika sorters bakterieflora som spelar in. Långdragna blödningar minskar surhetsgraden i underlivet och påverkar bakteriefloran negativt. Men det beror inte på dålig hygien, som många tror, vilket bidrar till stigmatiseringen. Tvärtom rekommenderas verkligen inte att tvätta slemhinnorna i underlivet med tvål eller duscha upp i slidan. Tvål ska bara användas på huden.

Idag behandlas bakteriell vaginos främst med antibiotika. Vad är skillnaden med er produkt?

Antibiotika är en mycket effektiv behandling, just för att den slår ut alla bakterier. Men eftersom också de goda bakterierna slås ut kan det ge biverkningar i form av sekundära svampinfektioner, ganska snabbt återfall av besvären, och även magbesvär om det tas som tabletter via munnen. Vår produkt sänker pH-värdet och stärker tillväxten av gynnsamma bakterier, vilket håller undan de ogynnsamma bakterierna och även svamp, också på längre sikt. 

Eftersom den blir receptfri behöver man heller inte gå till gynekolog först innan man påbörjar behandling. Och, inte minst, den här produkten leder inte till antibiotikaresistens hos de egna bakterierna eller generellt i samhället.

Bakgrund

Nästa steg
En CE-märkning innebär att produkten får lov att börja säljas. För att också kunna köpas av konsumenten krävs dock att bolag köper rättigheten att sälja den inom en viss region. Flera har hittills visat intresse. Företaget är i aktiv dialog med flera etablerade läkemedelsbolag för att lansera produkten på Europeiska marknaden.

CE-märkning
Produkten pHyph klassas som en medicinteknisk produkt och inte ett läkemedel eftersom den, till skillnad från läkemedel, inte angriper patogenerna direkt. Istället förstärker pHyph den ursprungliga friska miljön i underlivet. pHyph är CE-märkt enligt MDR och det innebär att produkten bedömts vara både säker och effektiv. MDR-regelverket ersätter det tidigare medicintekniska direktivet (MDD) och ställer högre krav på klinisk dokumentation än de flesta nuvarande produkter på marknaden. 

Finansiering
Investering från LU Ventures och flera bidrag från Vinnova och Swelife, samt Fast-Track-To-Innovation (Horizon) och EIC Horizon Accelerator

Pressmeddelande från Gedea

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.