Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).
Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.
Ett fingeravtryck har hittats i den tjära som användes för att bygga den äldsta kända träplankbåten i Skandinavien, vilket ger en direkt koppling till de sjöfarande plundrare som använde båten för över 2 000 år sedan. Genom att analysera själva tjäran är forskare vid Lunds universitet närmare att lösa det långvariga mysteriet om varifrån angriparna kom.
Under 300-talet f.Kr. attackerade en armada av båtar ön Als utanför Danmarks kust. De okända angriparna, som färdades i upp till fyra båtar, besegrades, och försvararna sänkte sina fienders vapen i en av båtarna, troligen för att tacka för segern.
”Var dessa sjörövare kan ha kommit ifrån och varför de attackerade ön Als har länge varit ett mysterium”, säger Mikael Fauvelle, arkeolog vid Lunds universitet.
Båten upptäcktes på 1880-talet i mossen Hjortspring Mose, grävdes ut på 1920-talet och är nu känd som Hjortspringbåten. Den är det enda exemplaret av en förhistorisk plankbåt som någonsin hittats i Skandinavien. Fyndet är unikt – eftersom den sänktes i en mosse som ett offer var den exceptionellt välbevarad. Hjortspringbåten har hittills varit utställd på Danmarks Nationalmuseum.
Det här betyder att krigarna som attackerade ön Als valde att genomföra en sjöfartsräd över hundratals kilometer öppet hav
När forskarna oväntat hittade delar av båten som inte hade konserverats kemiskt kunde de studera dessa med moderna vetenskapliga metoder.
”Båten var tätad med tallkåda, vilket var överraskande. Detta tyder på att båten byggdes någonstans där det fanns rikligt med tallskogar”, säger Mikael Fauvelle.
Flera forskare hade tidigare föreslagit att båten och dess besättning kom från regionen kring dagens Hamburg i Tyskland. Istället tror forskarna nu att de kom från Östersjöregionen.
”Om båten kom från de tallskogsrika kustområdena vid Östersjön betyder det att krigarna som attackerade ön Als valde att genomföra en sjöfartsräd över hundratals kilometer öppet hav”, säger Mikael Fauvelle.
Så var lämnade någon omedvetet sitt fingeravtryck i tjäran, som ett tyst meddelande till kommande generationer? Det bästa sättet att slutgiltigt lösa mysteriet om båtens ursprung skulle vara genom att räkna trädens årsringar, vilket skulle kunna koppla ihop båtens plankor med det område där träden som de kom från fälldes.
”Vi hoppas också kunna extrahera forntida DNA från båtens tätningstjära, vilket skulle kunna ge oss mer detaljerad information om de forntida människor som använde båten”, avslutar Mikael Fauvelle.
Teamet använde en rad moderna vetenskapliga metoder för att studera materialet från Hjortspring. De kunde kol-14-datera en del av det lindbastrep som använts på båten, vilket gav dem den första absoluta dateringen av det ursprungliga utgrävningsmaterialet och bekräftade att det var från järnåldern före romartiden.
De använde också röntgentomografi för att göra högupplösta skanningar av tätnings- och repmaterialet som hittades på båten. Detta innefattade att skapa en digital 3D-modell av fingeravtrycket som hittades i en del av tätningarna.
De använde gaskromatografi och masspektrometri för att studera tätningsmaterialet och se hur det tillverkades. Dessutom samarbetade de med moderna repmakare för att skapa repliker av fartygets rep för att studera den repmakningsprocess (reptillverkningsprocessen) (studera processen då man tillverkar det rep )som användes vid båtens konstruktion.
Forskningen genomfördes i samarbete med forskningsprogrammet Maritime Encounters vid Göteborgs universitet.
Mikael Fauvelle
Docent i arkeologi
Institutionen för arkeologi och antik historia
E-post: mikael [dot] fauvelle [at] ark [dot] lu [dot] se
+46 761 61 50 19
De senaste fynden är resultatet av forskarnas noggranna detektivarbete.
Teamet ville hitta material från båten som ännu inte hade konserverats. Detta innebar att man gick igenom arkivet på Nationalmuseet och läste gammal korrespondens, där det angavs när och var material hade transporterats mellan olika förvaringsplatser och museer i Danmark.
”När vi hittade några av lådorna med material blev vi mycket glada över att upptäcka att de innehöll prover från den ursprungliga utgrävningen som inte hade studerats på över 100 år”, säger Mikael Fauvelle.