På jakt efter tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Film: Shutterstock

När det vardagliga inte känns igen, när samtalet tystnar, när minnen försvinner.
160 000 i Sverige är drabbade av Alzheimers sjukdom. Något botemedel finns inte, men forskningen har kommit långt i att diagnosticera i ett tidigt skede.

– De senaste 10 åren har det skett en revolution när det gäller våra möjligheter att ställa säkra diagnoser. Vi kan nu med moderna metoder påvisa om en person verkligen har de patologier i hjärnan som orsakar Alzheimer, säger neurologen och forskaren Oskar Hansson, en av landets ledande inom Alzheimerforskning.

Det är när hjärnceller plötsligt börjar förtvina och dö i snabbare takt än vanligt som Alzheimers sjukdom får fäste. En sjukdom som innebär att vardagen blir svårare och svårare att klara med invanda vardagliga sysslor.

Sakteliga förändras även språket och tidsuppfattningen och man kan även drabbas av hallucinationer och ångest. Till sist går den Alzheimersjuka in i dimman och kanske inte ens längre känner igen sin fru, man eller barn.

– Det är en ruggig sjukdom och det är nog därför jag valt att forska inom detta. Alzheimers sjukdom har inte prioriterats av samhället särskilt mycket. Det är nästan som om folk tycker att det är normalt att åldras så, att bli gaggig och gammal. Men det är det ju inte, det är ju en allvarlig sjukdom, betonar Oskar Hansson.

Här uppstår de tidigaste tecknen i hjärnan

Varför nervcellsdöden i hjärnan inträffar vet ännu ingen. Men Oskar Hansson och hans kollegor har visat i tidigare studier att man så tidigt som 10 – 20 år innan sjukdomen visar sig kan se de första sjukliga förändringarna inne i hjärnans inre delar i ett funktionsnätverk som kallas ”The default mode nätverk”. Ett nätverk som är ett av de mest avancerade vi har i hjärnan och som sprakar som mest intensivt när vi dagdrömmer.

– När vi nu vet var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimers sjukdom uppstår kan vi koncentrera oss och undersöka dessa delar mer för att förstå vad som ligger bakom sjukdomen, berättar Oskar Hansson.

Biomarkörer leder till tidigare diagnos

Redan när Oskar Hansson studerade till läkare började han forska kring biomarkörer i ryggvätskan. Oskar Hansson och hans kollegor kom fram till att vissa markörer kunde förutsäga minnessvårigheter som i senare skede kunde leda till Alzheimers sjukdom. Och det som händer i hjärnan avspeglar sig i ryggvätskan.

– Det var en revolutionerande upptäckt, berättar Oskar Hansson. Idag kan vi ställa mycket säkrare diagnoser, även för dem som söker för endast lättare minnessvårigheter. Alla som söker sig till en minnesklinik blir erbjudna ett ryggvätskeprov. På det viset får man snabbare rätt information och vi kan sätta in sjukdomslindrande läkemedel. Symtomlindrande mediciner ger bäst nytta om de sätts in tidigt. Minnet blir då bättre, men sjukdomen har ändå sitt förlopp.

I sin forskning har Oskar Hansson även funnit att två biomarkörer, de två proteinerna beta- amyloid och tau, ligger bakom riskerna att utveckla Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid kan börja ansamlas två decennier tidigare i hjärnan, men det är först när även tau börjar uppträda som nervceller börjar dö och minnet börjar svika.

Med hjälp av nya tekniker där man kombinerar ryggvätskeprover med avancerad bildteknik kan man komma närmre svaret på frågan varför nervceller dör och vad som kan förhindra det.

Sjukdomen accelererar i samhället

Antalet drabbade av Alzheimers sjukdom i världen befarar man kommer att tredubblas mellan 2010 – 2050 eftersom vi får bättre levnadsförhållanden i låg- och medelinkomstländer och därför lever längre.

– Det är en enorm ökning, från 40 miljoner upp till 120 miljoner sjuka. Men hur ska vi kunna ta hand om alla människor? Om vi tittar på kostnaderna bara i Sverige så är de 50 – 60 miljarder per år. Detta är mer än kostnaderna för cancer, stroke och hjärt-och kärl- sjukdomar tillsammans, understryker Oskar Hansson.

Det är när man förlorar förmågan att ta hand om sig själv och behöver vistas på särskilda demensboenden med mycket personal dygnet runt som det blir kostsamt för kommunerna. Och hur kommer de länder som har en accelererande ökning av sjukdomen välja att ta hand om dem? Ska familjerna själva ta hand om omvårdnaden för att hålla nere kostnaderna? Det undrar Oskar Hansson.

Att motionera hjärnan kan vara bra

Men vem drabbas och varför? Vanligtvis blir man inte sjuk före 55-års åldern och om man blir det är det oftast en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. Men de flesta som drabbas av sjukdomen gör det senare i livet.

– När vi har mätt nationellt och internationellt ser vi att de personer som har längre utbildning har starkare skydd mot sjukdomen. Så, ja – mental aktivitet ger ett visst skydd, förklarar Oskar Hansson och fortsätter:
– Precis som om man bygger upp en muskel med träning, kan vi motionera vår hjärna till att stå emot Alzheimers sjukdom.

Behöver läkemedel som bromsar tidigt

Idag finns inga mediciner som stoppar sjukdomsförloppet och internationella läkemedelsbolag satsar stort på att få fram antikroppar mot beta-amyloid och tau, vilka man hoppas ska kunna förhindra Alzheimers sjukdom.

Oskar Hansson och hans forskarkollegor vill gärna hjälpa till och utvärdera om antikroppen gör det den ska. Men många läkemedelsstudier tycker Oskar Hansson görs för sent in i sjukdomen när stora delar av nervcellerna redan gått under.

– Det är som att vända en jätteallvarlig hjärtsvikt och det är svårt. Vi behöver veta mer om sjukdomen och eftersom vi arbetar med människostudier tror vi att vi kan få fram relevanta verktyg för att se vilka med lättare minnessvårigheter som har början till Alzheimers sjukdom. För att ta reda på mer analyserar vi friska äldre varav ca 20% har begynnande Alzheimers sjukdom men ännu inga symtom.

Två dagar i månaden arbetar Oskar Hansson på Minneskliniken på SUS i Malmö. För lite konstaterar han. Som ansvarig för avdelningen möter han patienter och deras anhöriga.

– De dagar jag mår bäst är de dagar jag har patienter. Det är en stor tillfredsställelse att kunna utreda, diagnosticera och erbjuda olika typer av behandlingsmetoder. Alzheimers sjukdom är svårdiagnosticerat men vi har kommit otroligt långt när det gäller diagnostiken. Nu behöver vi hitta läkemedlet som bromsar sjukdomen helt.

Fakta:

Minneskliniken och Neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, Wallenbergs Neurocentrum vid Lunds universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet samarbetar för att utveckla tidig och tillförlitlig diagnostik vid Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa störningar.

Idag finns enbart bromsmediciner och det slutgiltiga målet är att hitta botemedel.

Tidigare internationell och nationell forskning har varit baserade på djurmodeller, men forskare vid BioFINDER koncentrerar sig nu på att analysera vad som händer i människan vid dessa sjukdomar.

Under flera års studier kommer forskarna följa patienter med milda kognitiva symtom samt även friska kontrollpersoner med hjälp av olika typer av bildtekniker, cellprover, kognitiva tester och analyser av biomarkörer.

www.biofinder.se

Fakta: Beta-amyloid och Tau

I en hjärna som drabbats av Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, som kallas för plack. De består främst av ett protein som heter beta-amyloid, som även finns i en frisk hjärna. Tidigare har man i forskningen fokuserat på att analysera beta-amyloid med hjälp av bildtekniker, men nu har man utökat bildanalyserna genom att lägga till tau.

Tau, som är små trådliknande trådar, bildas i döende celler. De sjukliga förändringarna, i både beta-amyloid och tau, gör att vägarna mellan nervcellerna blockeras. Men vad triggar egentligen igång Alzheimers sjukdom? Forskarna i BioFINDER vill gräva djupare i hur förekomsten av tau påverkar sjukdomsförloppet.