Tre fjärdedelar av brottsoffren svarar att pengarnas betydelse varit begränsad eller obefintlig. Åtta av tio upplever att lidandet brottet orsakat minskat i begränsad grad eller inte alls. Och 85 procent svarar att deras självkänsla bara återställts lite grann eller ingenting. Detta rapporterar rättssociologerna Karl Dahlstrand och Peter Bergwall vid Lunds universitet utifrån en analys av över 500 enkätsvar om brottsoffers erfarenheter.
– Om nivån på ersättningsbeloppet ligger för långt ifrån brottsoffrets förväntningar på kränkningsersättningen så finns en risk att ersättningen inte ger upprättelse, säger Karl Dahlstrand.
– Det är alltså viktigt att ersättningsbeloppet står i proportion till hur allvarlig kränkningen kan anses vara enligt de i samhället rådande normerna. I dag består kränkningsersättningen av så låga belopp att brottsoffer kan uppleva att ersättningen är så långt ifrån vad man förväntar sig att de i värsta fall upplever det som ytterligare en kränkning.
Studien, som även analyserade 1124 enkäter från allmänheten, är en uppföljning av Karl Dahlstrands doktorsavhandling från 2012. I båda undersökningarna svarar allmänhet och brottsoffer att kränkningsersättning är viktig för att signalera samhällets syn på vålds- och sexualbrott, men att utbetalningen i genomsnitt borde vara 2,4 gånger högre än Brottsoffermyndighetens praxis.
– Att flera svarsmönster i den nya studien liknar den ursprungliga för tio år sedan är ett intressant resultat som vittnar om att det finns ett allmänt rättsmedvetande om hur kränkningar ska bedömas och värderas, trots att ämnet upplevs subjektivt och komplicerat, säger Karl Dahlstrand.
Enligt rapportförfattarna är kunskap om sociala normer kring skadestånd till brottsoffer viktigt eftersom riksdagen beslutat att ersättningen ska spegla sociala värderingar. Den 25 mars lämnade regeringen ett förslag på höjda ersättningsnivåer och att lagtexten ändras till att ersättningen också ska ge upprättelse. Men frågan om upprättelse för brottsoffer handlar inte bara om pengar:
– Det viktigaste är att det finns en tydlig reaktion på brottet som ett erkännande av brottsoffret. Därför är det inte säkert att en rättspolitisk satsning enbart på höjda ersättningsnivåer ger önskad effekt. Hur ersättningen motiveras och förklaras, att gärningspersonen får betala ur egen ficka, liksom tidsaspekten, är också viktigt, säger Karl Dahlstrand.
Kvinnor mer missnöjda
Ett nytt inslag i den nya studien är en analys av könsskillnader i enkätsvaren. Kvinnor är överlag mer missnöjda och kritiska mot ersättningen. De upplever sig i högre grad som offer, trots att kränkningsersättningen ska ge dem erkännande och upprättelse. Yngre kvinnor anger samtidigt lägre ersättningsbelopp än äldre män när de värderar olika kränkningar. I enkätstudierna betonar männen framför allt ersättningsnivåerna medan kvinnorna tenderar att se erkännandet som brottsoffer utifrån ett bredare socialt perspektiv där flera aspekter inverkar.
Regeringsproposition den 24 mars: (prop. 2021/22:198)