Effektivare resursanvändning

Omställningen till mer klimatvänliga energisystem kommer att öka efterfrågan på många metaller som behövs i batterier, motorer och för elektrifieringen. Den snabba ökningstakten bidrar till att länder försöker trygga den egna tillgången och att trycket på att snabbt öppna nya gruvor ökar, vilket kan vara svårt när demokratiska processer för samråd och miljöutredningar tar tid.

– Nya gruvor kommer behövas men mycket kan göras för att efterfrågan inte ska öka så snabbt samtidigt som samhället fortfarande får ut de nyttor som efterfrågas. Teknikutveckling bidrar till att vi kan tillverka produkter med samma prestanda men med mindre material, säger André Månberger, som är forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, och medförfattare till IVA-rapporten.

– Sättet vi använder produkterna på är också viktigt. Större bilar kan ha dubbelt så stora batterier som mindre vilket direkt påverkar materielbehovet.

Importera från fler länder 

Europa är starkt importberoende av många kritiska metaller. Idag utvinns, processas och skeppas dessa från ett fåtal länder, bland annat Kina. Det gör att störningar, som naturkatastrofer, geopolitiska spänningar, krig eller olika handelsintressen kraftigt kan minska tillgången.

Genom att importera från flera av de länder som producerar dessa metaller, som exempelvis litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller, kan risken för geopolitiska störningar minska avsevärt.

– Det kan kräva att man upprättar nya avtal med producentländerna. I vissa fall kan det behövas statlig uppbackning eller att EU förhandlar med en röst. Ska handeln dessutom ske mellan säg Sverige och ett utvecklingsland som kanske har en historia av korruption blir frågor om hur vinsterna kan komma befolkningen till del viktiga, säger André Månberger.

Ersätta metaller med andra 

Teknikutveckling gör det enklare att ersätta kritiska metaller. Nickel kan exempelvis ersätta mycket av kobolten i litiumbatterier, och natrium-salt kan på sikt ersätta litium. Både tekniken och prestandan behöver vässas på. Högre grad av återanvändning är också eftersträvansvärt.

– I dagsläget är det bara ett fåtal procent av metallerna som går att återvinna, men längre fram räknar vi med att procentsatsen kommer att öka. Då blir det viktigt att producera batterier och andra produkter för återvinning så att metallerna går att separera. EU är också på gång med ny lagstiftning för batterier, som omfattar spårbarhet och märkning på batterier för att underlätta just återvinning, , säger André Månberger.

Mer kunskap om var och hur metaller kan brytas

Idag finns det för lite kännedom om var och hur olika mineraler bildades i jordskorpan i Sverige vilket gör det svårt att veta var de går att hitta, och därmed anlägga nya gruvor. Det saknas även inhemsk kunskap och tekniker för att utvinna och processa många metaller. Rapporten pekar på att om Sverige ska bli en större gruvnation och EU mer självförsörjande vad gäller kritiska metaller måste dessa kunskapsluckor fyllas.

– Vi behöver mer kunskap om metaller som vi inte har utvunnit traditionellt, som järnmalm. På sikt kommer vi även behöva bygga ut smältverk för att ta hand om nya fyndigheter för att långsiktigt säkra tillgången, säger André Månberger.

– Idag sker många av dessa processer i Kina och vi behöver skapa värdekedjor i Sverige och Europa för detta. Det räcker inte med gruvor, man måste se till hela värdekedjan.

Våga vara öppen med svårlösta målkonflikter 

Sist men inte minst måste målkonflikter om mark- och vinsträttigheter börja synliggöras mer och hanteras tidigare för att nya gruvor ska få legitimitet kunna anläggas, i Sverige och i andra delar av världen, menar André Månberger. Det är ofta ett stort lokalt motstånd mot att bryta mineraler och metaller och utvinningen kan få stor påverkan på lokalbefolkningen och den omgivande naturen.

– Det finns målkonflikter mellan en nationell säker tillgång på metaller och värnandet av lokala intressen. Just hur vinsten ska fördelas och vem som har rätt till att bruka marken kommer att bli viktiga frågor. Ska man anlägga en gruva är delaktighet och möjlighet för lokalbefolkningen att påverka helt avgörande. Och att vi är ärliga med att en satsning på en ökad gruvindustri kommer att få konsekvenser, säger André Månberger.