För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skogar, så kallade sekundärskogar, utgör en av de mest kostnadseffektiva och storskaliga lösningarna för detta. Vilken roll dessa naturligt återväxande skogar kan spela beror mycket på var de finns och hur gamla de är.
En ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change visar att sekundärskogar i åldern 20–40 år kan ta upp koldioxid upp till åtta gånger snabbare per hektar än nyetablerade skogar. Det största kolupptaget sker i områden med tropiska regnskogar.
– Vår studie visar att sekundärskogar är en av de mest kostnadseffektiva och skalbara lösningarna vi har för att ta bort koldioxid ur atmosfären. Men för att nå deras fulla potential innan 2050 måste vi agera snabbt – varje år vi väntar minskar deras klimatnytta dramatiskt, säger Thomas Pugh, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Forskarna uppskattar att om nya skogar får börja växa fritt omedelbart kan de tillsammans binda upp till 20 miljarder ton kol ur atmosfären fram till år 2050 – motsvarande mer än halva världens årliga utsläpp av koldioxid.
Studien visar också att äldre sekundärskogar ofta underskattas av politiker och beslutsfattare. Många länders beräkningar bygger på FN:s klimatpanel IPCC:s standardvärden, som inte fångar de stora variationerna mellan olika regioner och skogsåldrar. Forskargruppen fann att deras data ofta visar betydligt högre kolupptag i äldre skogar än vad som tidigare antagits.
– En central utmaning är att många sekundärskogar aldrig hinner bli tillräckligt gamla för att nå sin maximala kolbindande kapacitet. I Amazonas avverkas hälften av sekundärskogarna innan de ens fyllt åtta år, och i Costa Rica är den genomsnittliga åldern vid avverkning endast 20 år, säger Thomas Pugh.
Sekundärskogarna måste skyddas
Forskarna betonar att skyddet av sekundärskogar inte ersätter bevarandet av urskogar, som är ovärderliga både för klimatet och för den biologiska mångfalden. Däremot visar resultaten att sekundärskogar kan användas mer effektivt för att ta upp koldioxid – men bara om de får växa ostört och inte huggas ner i förtid.
– Att skydda unga sekundärskogar kan ge snabbare och större klimatnytta än att enbart satsa på nyplantering. Samtidigt måste skyddet ske i nära samarbete med lokalsamhällen, eftersom många är beroende av skogarna för sin försörjning, säger Thomas Pugh.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change: ”Protect young secondary forests for optimum carbon removal”
