Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare efterlyser evidensbaserad stadsplanering för grönska

Kvinna och barn vid ett vattendrag. Foto
Foto: Therese Ek, Lunds universitet.

Fakta och forskning måste väga tyngre när framtidens städer planeras när det gäller grönska. En ny forskningsartikel efterlyser ett paradigmskifte – från ”godtyckliga beslut” till mer evidensbaserad stadsplanering, där stadens natur förvaltas som en resurs för både människa och biologisk mångfald.

Den biologiska mångfalden är under press och många arter riskerar att försvinna som en följd av mänsklig aktivitet. Forskning visar att förändringarna sker i snabb takt, något som väcker oro bland experter.

Ofta förbisedd i sammanhanget är stadens natur. När allt fler människor bor i städer blir den mer betydelsefull utifrån perspektivet att naturkontakt är bevisat bra för hälsan. Men det är också så att stadens grönska kan fungera som tillflyktsort för många arter när det omgivande landskapet brukas intensivt och livsmiljöer för djur och växter försvinner.

Ekologisk kunskap förbises

Men för att stadens ekosystem i tillräcklig grad ska kunna utgöra livskraftiga levnadsmiljöer och erbjuda hälsofördelar, måste ekologisk kunskap vägas in i förvaltning av grönska. Det är utgångspunkten för en ny policyinriktad forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Trends in Ecology and Evolution, där forskare från Lunds universitet och SLU utifrån en rad studier argumenterar för en evidensbaserad planering och skötsel av städers grönska.

Detta istället för dagens tillvägagångsätt som de menar ofta kan sakna tillräckliga belägg, vara baserat på subjektiva estetiska värden eller oprövade konceptuella idéer om framtidsanpassning.

– Vi förespråkar ett paradigmskifte i förvaltningen av urbana ekosystem. Evidensbaserad stadsplanering handlar inte om att följa dammiga protokoll, utan om att samla och utvärdera praktisk kunskap, främja samarbete mellan forskare och yrkesverksamma och skapa en gemensam faktagrund så att varje stad slipper uppfinna hjulet på nytt, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare i urbanekologi vid Lunds universitet och artikelns huvudförfattare.

Betonar betydelsen av urban grönska

Genom att integrera ekologisk kunskap i stadsplaneringen ser han och hans medförfattare att flera fördelar kan uppnås, bland annat att ekosystem i staden säkras för framtiden och att städernas potential att vara en hemvist för olika arter tas till vara. Men det handlar också om att leva upp till konventioner och lagar.

– Både FNs konvention om biologisk mångfald och EUs förordningar omfattar numera stadsnatur. Vi måste följa dessa och leva upp till krav om till exempel stärkt natur och ökad krontäckning i städer. För att göra detta effektivt krävs ett ökat samarbete mellan forskning och praktik så att de senaste rönen används och forskare bidrar till reella lösningar, säger Anna Persson, medförfattare och forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet.

Risk för invasiva arter

Vägen till mer evidens i stadsplaneringen handlar om att ta fram vetenskapligt grundade riktlinjer, att snabbt ta till sig ny forskning och att systematiskt väga fördelar mot risker, menar Johan Kjellberg Jensen. Ett exempel på en risk som behöver hanteras är introduktionen av invasiva växtarter som sker i tron att de bidrar till en grön och hållbar stad, trots att forskning visar att de i själva verket orsakar problem.

På motsatt sätt kan städerna, med rätt planering och skötsel, bli betydelsefulla tillflyktsorter för många arter. Värden som då behöver tas tillvara är exempelvis gamla träd och blommande gräsmarker i parker.

– Generellt sett är det säkrare att skapa motståndskraftiga ekosystem genom att stötta naturliga processer. Ingrepp utan en djupare förståelse för systemen riskerar däremot att skapa en konstgjord resiliens och fler problem än nytta på sikt, säger Johan Kjellberg Jensen.

Det viktigaste forskarna vill lyfta fram är stadsnaturens värde. En vanlig missuppfattning är att det inte finns någon natur i städer.

– Stadsnaturen ger en övervägande del av befolkningen naturkontakt på en vardaglig basis, och städer kan också ha relativt höga och kompletterande naturvärden jämfört omkringliggande jordbruksmark och produktionsskogar, till exempel i större och äldre parker samt skogar i staden utan produktion. Därför är det här en så viktig fråga, menar Marcus Hedblom, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och medförfattare till studien.

Länk till artikeln "Evidence-based urban greening: a missing piece in biodiversity conservation"

Fakta: Fördelar med naturvärden i städer, enligt forskningen

  • Stressreducering och ökat mentalt välmående – att se eller på annat sätt uppleva natur sänker vår stressnivå, det kan till exempel handla om en utsikt mot trädkronor eller att höra fågelsång från flera arter.
  • Förbättrad folkhälsa – tillgång till natur gör att vi rör oss mer utomhus, förbättrar immunfunktionen hos barn och är kopplad till lägre risk för flera sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar.
  • Bättre naturkontakt – vardagsnaturen formar vårt förhållande till naturen i stort och kan påverka vår generella attityd till naturens värde. Särskilt barn som växer upp i städer riskerar att mista kopplingen till naturen och de hälsofördelar som kommer med den.
  • Del av bevarandet av biologisk mångfald – stadsnatur kan bidra med levnadsmiljöer för arter som missgynnas av intensivt jord- och skogsbruk, vilket ofta finns runt städer.
  • Temperatur- och vattenreglering samt luftrening – välplanerad grönska kan både sänka temperaturen i städer varma sommardagar, bidra till att hantera problem som översvämningar vid extremväder, samt minska mängden skadliga luftföroreningar.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.