När det kungliga danska flaggskeppet Gribshunden sjönk i Blekinge skärgård vid slutet av 1400-talet tog det med sig mängder av tidsdokument i sin grav. Med hjälp av medicinsk skiktröntgen, datortomografi, har Historiska museets numismatiker Gitte Ingvardson och arkeologen Brendan Foley lyckats undersöka fynden närmare.
Gribshunden anses vara världens bäst bevarade fartyg av den typ som Christopher Columbus använde. År 1495 var Gribshunden på väg från Köpenhamn till Kalmar där Danmarks kung Hans skulle träffa Sten Sture den äldre för att få svenskarna att stanna kvar i Kalmarunionen. Men skeppet kom aldrig fram – det förliste utanför Ronneby där det försvann i glömska tills en dykarklubb upptäckte vraket på 1960-talet.
Nu pågår ett nytt forskningsprojekt där delar av vraket grävs ut av professionella undervattensarkeologer. Bland alla de fascinerande fynd som hittats – en handbössa, delar av kanoner och armborst, kryddor, en tunna med resterna av en två meter lång atlantisk stör, och en sko med röd klack – finns en underlig, tumstor metallklump. Svaga antydningar i ytskiktet låter den kunnige ana vad det är: en myntskatt. Metallklumpen bärgades 2019 och efter 524 år på havsbottnen har några av metallerna i mynten bildat ett skal omkring dem.
Normalt sett skulle de fått bevara sin hemlighet: försöker man ta isär någonting som i århundraden korroderat samman till en enhet, riskerar man att skada eller rentav förstöra de enskilda mynten. Marinarkeologen och forskningsledaren Brendan Foley kallade in tvärvetenskaplig expertis. DTU – Danmarks tekniska universitet – hade den tekniska utrustningen, och från Historiska museet involverades antikvarien och myntexperten Gitte Ingvardson.
Röntgade fram mynt
Med hjälp av datortomografi, som tar en mängd röntgenbilder i tre dimensioner på mikroskalan, lyckades man tillsammans med fysikern Dirk Müter skapa sig en riktigt bra överblick.
– Vi såg tre staplar med sammanlagt över 100 mynt, vart och ett en millimeter tjockt, och jag kunde identifiera 80 procent av dem. Alla mynten var danska silvermynt – ”kors hvide” – med namnet på staden där de präglats, berättar Gitte Ingvardson.
– Mynten är präglade i Danmark och Norge, som på den tiden hade en myntunion. Intressant nog är det inte bara kung Hans som förekommer på mynten, utan här finns även mynt som är från före hans tid.
Vad kan man dra för slutsatser av det?
– Vi antar att detta var respengar, det vill säga att mynten var i en gällande valuta, och vi vet att de tillhörde någon som reste tillsammans med kungen. De andra fynden som gjorts tillsammans med mynten – till exempel ett stort krus smyckat med en krona, resterna av en ringbrynja och en dolk visar att det förmodligen var någon som stod honom nära och rankades högt.
Krigsmedel
Det faktum att kung Hans accepterade även de mynt som var äldre, och tillät att de var i omlopp, skvallrar om en medveten policy: han behövde krigsmedel. Stora mängder mynt för att kunna betala sina soldater.
– Man kan konstatera att denna lilla mynthög återspeglar hur krig och konflikter påverkar det ekonomiska och politiska landskapet i det medeltida Europa.
Ungefär fyrtio forskare från tio olika länder har deltagit i undersökningarna av Gribshunden. Lunds universitet och Blekinge museum ansvarar för de nya undersökningarna i samråd med Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby kommun. Crafoordska Stiftelsen är huvudfinansiär. Även många internationella forskare, exempelvis från USA, Storbritannien, Italien och Danmark, deltar.
