Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mynt från 1400-talet röntgades fram

Äldre mynt.
Det är denna typ av mynt som hittats. Mynt från tre danska regenter: Kristofer av Bayern som var kung fram till 1448, hans efterträdare Kristian I samt kung Hans som tillträdde 1481 och överlevde Gribshundens förlisning. Foto: Danmarks Nationalmuseum

Efter 524 år på havets botten avslöjar en liten metallklump, stor som en tumme, hur krig och konflikter påverkade det ekonomiska och politiska landskapet i medeltidens Europa.

När det kungliga danska flaggskeppet Gribshunden sjönk i Blekinge skärgård vid slutet av 1400-talet tog det med sig mängder av tidsdokument i sin grav. Med hjälp av medicinsk skiktröntgen, dator­tomografi, har Historiska museets numismatiker Gitte Ingvardson och arkeologen Brendan Foley lyckats undersöka fynden närmare.

Gribshunden anses vara världens bäst bevarade fartyg av den typ  som ­Christopher Columbus använde. År 1495 var Gribs­hunden på väg från Köpenhamn till ­Kalmar där Danmarks kung Hans skulle träffa Sten Sture den äldre för att få svenskarna att stanna kvar i Kalmarunionen. Men ­skeppet kom aldrig fram – det förliste utanför Ronne­by där det försvann i glömska tills en dykarklubb upptäckte vraket på 1960-talet.

Man i dykardräkt.
Marin­arkeologen och forskningsledaren ­Brendan Foley kallade in tvärvetenskaplig expertis för att lösa gåtan med metallklumpen. Foto: Marcus Sandekjer, Blekinge Museum

Nu pågår ett nytt forskningsprojekt där delar av vraket grävs ut av professionella under­vattensarkeologer. Bland alla de fascinerande fynd som hittats – en handbössa, delar av kanoner och armborst, kryddor, en tunna med resterna av en två meter lång atlantisk stör, och en sko med röd klack – finns en underlig, tumstor metallklump. ­Svaga antydningar i ytskiktet låter den kunnige ana vad det är: en myntskatt. Metallklumpen bärgades 2019 och efter 524 år på havsbottnen har några av metallerna i mynten bildat ett skal omkring dem.

Normalt sett skulle de fått bevara sin hemlighet: försöker man ta isär någonting som i århundraden korroderat samman till en enhet, riskerar man att skada eller rentav förstöra de enskilda mynten. Marin­arkeologen och forskningsledaren Brendan Foley kallade in tvärvetenskaplig expertis. DTU – Danmarks tekniska universitet – hade den tekniska utrustningen, och från Historiska museet involverades antikvarien och myntexperten Gitte Ingvardson.

Röntgade fram mynt

Med hjälp av datortomografi, som tar en mängd röntgenbilder i tre dimensioner på mikroskalan, lyckades man tillsammans med fysikern Dirk Müter skapa sig en riktigt bra överblick.

– Vi såg tre staplar med sammanlagt över 100 mynt, vart och ett en millimeter tjockt, och jag kunde identifiera 80 procent av dem. Alla mynten var danska silvermynt – ”kors hvide” – med namnet på staden där de präglats, berättar Gitte Ingvardson.

– Mynten är präglade i Danmark och ­Norge, som på den tiden hade en mynt­union. Intressant nog är det inte bara kung Hans som förekommer på mynten, utan här finns även mynt som är från före hans tid.

Vad kan man dra för slutsatser av det?

– Vi antar att detta var respengar, det vill säga att mynten var i en gällande valuta, och vi vet att de tillhörde någon som reste tillsammans med kungen. De andra fynden som gjorts tillsammans med mynten – till exempel ett stort krus smyckat med en krona, resterna av en ringbrynja och en dolk visar att det förmodligen var någon som stod honom nära och rankades högt.

Krigsmedel

Det faktum att kung Hans accepterade även de mynt som var äldre, och tillät att de var i omlopp, skvallrar om en medveten policy: han behövde krigsmedel. Stora mängder mynt för att kunna betala sina soldater.

– Man kan konstatera att denna lilla mynthög återspeglar hur krig och konflikter påverkar det ekonomiska och politiska landskapet i det medeltida Europa.

Ungefär fyrtio forskare från tio olika länder har deltagit i undersökningarna av Gribshunden. Lunds universitet och Blekinge museum ansvarar för de nya undersökningarna i samråd med Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby kommun. Crafoordska Stiftelsen är huvudfinansiär. Även många internationella forskare, exempelvis från USA, Storbritannien, Italien och Danmark, deltar.

 
Denna metallklump innehöll ett hundratal medeltida danska silvermynt. Foto: Brendan Foley
 
– Det är helt otroligt att vi kunnat identifiera så mycket som 80 procent av mynten, säger numismatiker Gitte Ingvardson. Foto: Andreas Manhag

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda och nästan lika många utanför universitetet.
Jan Olsson är redaktör och Lars Uhlin är ansvarig utgivare (tf). 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.