Dagens fyra områden har i många år varit rejält omdebatterad. Framför allt har det gällt indelningen som gjort elen betydligt dyrare i södra Sverige, jämfört med Norrland. Den 15 maj meddelade energiminister Ebba Busch (KD) att elområdena ska utredas.
Utredningen kom bara veckor efter att Svenska kraftnät presenterat en EU-gemensam översyn av elområdena. Slutsatsen där var att alla andra alternativ än att behålla dagens elområden skulle ge lägre samhällsekonomisk effektivitet än dagens indelning.
Kritiken blev kraftig och Ebba Busch meddelade också att syftet med den nya utredningen – trots EU-översynen – är att hitta sätt att utjämna de stora prisskillnaderna.
– Det innebär i så fall delvis ett nytt uppdrag för Svenska kraftnät, som inte har haft i uppdrag att se till att det blir ett ”rättvist” elpris. De fungerar i dag som en myndighet med driftsansvar. De har inte tagit någon hänsyn till hur priserna skiljer sig åt mellan områden, utan har helt fokuserat på att allting fungerar rent tekniskt. Förenklat kan man säga att de är duktiga ingenjörer, men de är inte några marknadsexperter, säger Hannes Sonnsjö, doktorand inom miljö- och energisystem.
Förklaringen till de dyrare priserna i södra Sverige beror på att elproduktionen är för låg där i förhållande till förbrukningen. I Norrland har man tvärtom mycket hög produktion av el. Ytterligare en faktor är de så kallade flaskhalsarna, där överföringskapaciteten är för låg för att föra mer billig kraft från norr till söder.
Ett elprisområde
Ett av förslagen är att se om det är möjligt att gå tillbaka till ett enda prisområde, så som det var före 2011.
– Fördelen skulle vara ett lägre elpris i södra Sverige, men samtidigt skulle priserna stiga i norr. Nackdelen är bland annat att det skulle bli betydligt dyrare för de eltunga industrier som finns i norra Sverige, vilket skulle påverka deras konkurrenskraft. Å andra sidan är det svårt för företag i södra delen av Sverige att planera sina kostnader för el, eller att ens få en anslutning, säger Hannes Sonnsjö
Det är Svenska kraftnät som förvaltar de stora flaskhalsintäkter som Sveriges konsumenter betalar för elöverföringen. Skulle man införa ett enda elprisområde skulle Svenska kraftnät i stället få en kostnad i form av så kallad mothandel. Det innebär att myndigheten beställer ökad produktion eller minskad förbrukning där det finns ett underskott, och minskad produktion eller ökad förbrukning där det finns ett överskott mellan en flaskhals som ställer till problem för överföringen.
– På så sätt skapar man en slags virtuell överföringskapacitet. Så fungerar det i Tyskland, som har ett elområde, säger Hannes Sonnsjö.
Tyskland följer inte marknadsprinciperna
I Tyskland produceras den mesta elen i norr och förbrukas i söder. Hade man följt marknadsprinciperna och de fysiska flaskhalsarna strikt hade producenterna i norr fått alldeles för lite betalt för sin elproduktion, och det hade inte varit lönsamt. För att komma runt detta använder staten elkonsumenternas pengar för att ersätta producenterna i norr, så att de får mer betalt för sin el än vad de egentligen skulle ha fått.
– I Sverige skulle elen bli dyrare i norr och billigare i söder, då det hade uppstått ett slags genomsnittspris. Det kan man tycka är rättvist, men samtidigt har vi gjort stora ingrepp i naturen och förlitat oss på norrländsk el, så frågan kan diskuteras om vem som har ”rätt” att nyttja denna el, säger Hannes Sonnsjö.
Fem elområden
Ett annat alternativ är att utöka dagens fyra elområden till fem, genom att skapa ett nytt elområde på Sveriges sydspets, kanske söder om Trelleborg.
Detta pyttelilla elområde skulle skapa en slags buffertzon till Tyskland, som är en stor importör av svensk el, och påverka priset i elområde 4 i södra Sverige. Detta förslag har likheter med den så kallade Sverigemodellen, även kallade Bekenmodellen efter upphovsmannen Bengt Ekenstierna, där det är ett pris för svenska konsumenter och ett annat för el på export. Men frågan är om detta indirekta handelshinder ens är tillämpligt enligt gällande EU-rätt.
– Ebba Busch har varit starkt kritisk till Tysklands energipolitik som hon kallat ett haveri, där de dels lagt ner all sin kärnkraftsproduktion, dels manipulerar marknadsutfallet genom att använda sig av kundkollektivets pengar för att skapa andra priser och på så sätt styra flödena förbi de flaskhalsar som finns, säger Hannes Sonnsjö.
Kritiken har redan resulterat i bland annat ett stopp av utbyggnad av en ny elkabel till Tyskland, för att ytterligare kunna öka exportkapaciteten.
Utmaningar för elproduktion i södra Sverige
Ett problem är förstås den låga elproduktionen i södra Sverige, som hade kunnat påverka priserna. Men det finns problem även här. Flera större vindkraftsparker har stoppats redan på planeringsstadiet och för befintliga vindkraftverk uppkommer stora så kallade obalansavgifter, alltså stora kostnader som uppstår när man inte kan leverera el som planerat.
Ny kärnkraft ligger långt fram i tiden, och även om de byggs så ska elproducenternas intäkter delvis garanteras med hjälp av skattepengar.
– Och det är hushållens och småföretagares skattepengar. De stora elintensiva bolagen betalar ingen skatt, säger Hannes Sonnsjö.
Regeringens utredning ska vara klar i maj 2026.
