Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinatörer skulle vi ha svårt att klara oss då de i så hög grad bidrar till mat på bordet.
Mindre uppmärksammade är nattens pollinatörer – fladdermöss, malar och nattfjärilar – som är aktiva när vi människor sover. De får inte bara mindre erkännande för det viktiga arbete de gör, de omhuldas heller inte på samma sätt som de dagaktiva pollinatörerna.
Frågan om nattliga pollinatörers betydelse väckte Lundaforskarna Liam Kendalls och Charlie Nicholsons intresse när de trillade över studier där enstaka växter undersökts just utifrån perspektivet natt- eller dagpollinering. De misstänkte att nattpollinatörerna kunde vara förbisedda inom forskningen.
Flexibiliteten större än väntat
I en global metaanalys, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology Letters, kan de nu visa att nattpollinatörer verkar ha en lika viktig roll som dagaktiva.
Forskarna sammanställde data från 135 studier världen över – alla de kunde hitta inom området – och 90 procent av de 139 undersökta växtarterna hade lika stor reproduktiv framgång oavsett om pollineringen skedde på dagen eller natten.
– Vi blev definitivt överraskade av hur många växtarter det fanns där det inte spelade någon roll. Vi tyckte båda att det här var riktigt fascinerande, eftersom man lätt har idén att en viss växt behöver pollineras av en viss art. Men vad analysen egentligen visade var lite motsatsen, att det finns mycket mer flexibilitet eller redundans. En annan pollinatör än den förväntade kan bidra tillräckligt för att en växtart ska kunna reproducera sig, säger Liam Kendall, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC).
Första metaanalysen i sitt slag
Den globala metaanalysen är den första i sitt slag och forskarna menar att studiens resultat väcker frågor om mänskliga fördomar i forskningen. Liam Kendall hypotes är att många sannolikt varit fast i en föreställning om hur pollineringen av en viss växt ska ske. Han spekulerar även i om det har betydelse att de flesta människor själva är aktiva just på dagtid – och kanske lätt förbiser vad som händer på natten.
– Vi har en föreställning att det är på dagen allt magiskt händer, för att vi är aktiva då, och det är då vi ser bin och fjärilar på växter, säger Liam Kendall.
Att dagpollinerarna ofta betraktas som vackra, eller gulliga, tror han också spelar in.
– Bin är en så stor del av vår kulturella identitet. Vi lär oss att de är viktiga. Och de är fluffiga och söta att titta på. Medan nattfjärilar, jag menar… de har sina vackrare kusiner, fjärilarna, som vi älskar, men nattfjärilarna är grå och dammiga och de äter dina kläder. Hur skulle de möjligtvis kunna göra något positivt? säger Liam Kendall retoriskt.
Mer insatser behövs för skydd av nattpollinatörer
Utifrån det tryck som den biologiska mångfalden är utsatt för på grund av mänsklig aktivitet, menar forskarna att deras syntes understryker vikten av att beakta både nattliga och dagaktiva pollinatörer i jordbruks- och naturvårdssammanhang. Liam Kendall nämner som exempel att en nattfjärils livscykel från larv till fjäril är helt olik ett bis, och att de ekologiska kraven därför skiljer sig åt.
– Analysen visar att vi behöver förändra sättet vi tänker på när det gäller hur en miljö kan stödja pollinatörer och biologisk mångfald, säger Liam Kendall.
Om nattpollinering har så stor betydelse, blir det till exempel också viktigare att undvika ljusföroreningar, alltså överdriven eller felplacerad belysning som stör den naturliga miljön.
Även annan praxis kan behöva förändras.
– Ofta görs saker för att skydda dagaktiva pollinatörer, till exempel att man sprutar bekämpningsmedel på natten. Det finns ett förbiseende där – visst, man skyddar de dagaktiva insekterna, men man skadar också, teoretiskt sett, nattpollinatörerna. Det betyder att man kan göra mycket mer för nattpollinatörerna, men vi har inte tänkt tillräckligt på det hittills, och här behövs mer forskning, säger Liam Kendall.
Fakta om studiens resultat:
Utöver att undersöka skillnaden mellan dag- och nattpollineringens betydelse för växters reproduktion tittade forskarna även på om variationen kan förklaras utifrån olika växters egenskaper eller miljöfaktorer som temperaturer och höjd över havet. Resultaten visar att vita blommor ofta pollineras bättre på natten, vilket var känt sedan tidigare. Forskarna fann också att blommor med tydlig doft gynnades av nattpollinering, eftersom nattpollinatörer utgår från lukt snarare än synintryck. På motsvarande sätt gynnas växter utan lukt av dagpollinering. Blommor som öppnar sig (anthesis) på natten är också mer benägna att gynnas av nattpollinering.
Nattpollinering fungerar vidare bättre på lägre höjder. På höga höjder (över cirka 2 500–3 000 meter) är dagpollinatörer mycket effektivare. Förklaringen är sannolikt att nattmiljön på hög höjd är så extrem att den är svår att klara för nattaktiva pollinatörer, vilket ökar beroendet av dagpollinatörer.
Osäkerheter som redovisas i metaanalysen är att månens faser kan påverka insekters aktivitetsnivåer men att det är oklart hur detta beaktats i de studier som analysen bygger på; att forskarna enbart fokuserat på djurpollinering; samt att de studier man tittat på haft olika upplägg.
Länk till studien:
Pollination Across the Diel Cycle: A Global Meta‐Analysis - Kendall - 2025 - Ecology Letters - Wiley Online Library