Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hotfulla hoanden nattetid – då äter rödhaken mindre

Rödhake som sitter på en gren.
Nattetid behöver den lilla rödhaken vara extra vaksam för att undvika blodtörstiga kattugglor. Foto: Johan Nilsson

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad.

När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär en risk – rovdjur kan lura i närheten.

I en artikel som publiceras i tidskriften Journal of Animal Ecology kan ett forskarlag slå fast att de migrerande småfåglarna inte bara är medvetna om hoten i omgivningen. De anpassar också sitt beteende beroende på vilken predators läten de uppfattar.

– Det här är första gången man kunnat visa att ljud från nattliga rovdjur påverkar hur fåglar samlar energi under sin flytt, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet.

Bild på kattuggla.
Kattugglor får rödhakarna att äta mindre. Foto: Johan Nilsson

I forskningsprojektet utsattes unga rödhakar för ljud från två olika rovfåglar: kattuggla och sparvhök. Resultatet var tydligt. Medan ljud från den dagaktiva sparvhöken inte påverkade fåglarnas beteende nämnvärt, reagerade rödhakarna kraftigt på ljud från den nattaktiva kattugglan. De blev försiktigare, minskade sin aktivitet nattetid och åt mindre. Det ledde i sin tur till långsammare påbyggnad av fettreserver och sämre kroppskondition.

– Det handlar om en tydlig kompromiss: att våga äta och bygga upp styrka, eller att hålla sig undan för att inte bli uppäten, säger Susanne Åkesson.

Sparvhök i träd.
Sparvhökens läten påverkade inte rödhakarnas beteende nämnvärt. Foto: Johan Nilsson

Att äta mindre innebär också att fåglarna tvingas stanna längre vid sina rastplatser för att hinna fylla på tillräckligt med energi. Längre vistelser ökar risken för att de anländer sent till sina vintervisten – där konkurrensen om de bästa reviren är hård. Försenad ankomst kan få konsekvenser för både överlevnad och framtida reproduktion.

– Genom att förstå hur flyttfåglar reagerar på olika hot, kan vi bättre planera utformningen av rastplatser och stadsnära miljöer. Om fåglar får tillgång till lugna och skyddade miljöer under sina uppehåll, ökar deras chanser att klara den långa resan, säger Susanne Åkesson.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Animal Ecology: ”Nocturnal but not diurnal threats shape stopover strategy in a migrating songbird”

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.