Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Myllret i marken – så boostar du jorden i din egen trädgård! Fem enkla tips till Biologiska mångfaldens dag

Händer som håller i jord. Foto.
I jorden finns ett myller av organismer som är livsviktiga för vår matförsörjning. Foto: Shutterstock/Madlen.

När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård!

Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter, tillhör de artrikaste miljöerna i världen. På en liten yta kan det finnas flera kilo maskar, insektslarver och mikroorganismer som bakterier och svampar. Detta myller utgör själva grundförutsättningen för livet på jorden – utan det inga växter, och utan växter, ingen mat.

Men jorden och markhälsan glöms ofta bort. Lagom till Biologiska mångfaldens dag den 22 maj kommer här fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan se om jorden i din egen trädgård, eller på din egen odlingslott.

1. Låt inte jorden ligga bar

Bar jord är som ett öppet sår i marken. Se därför alltid till att jorden är täckt. Om du till exempel har gamla löv i trädgården, så lägg dem gärna över områden med bar jord i dina rabatter. Du kan också ta klippet som blir kvar efter att du klippt gräsmattan och lägga i rabatter och pallkragar.

– Sådant älskar daggmaskarna att dra ner, och det blir bra struktur och fuktighet i jorden av det, säger Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap vid Lunds universitet.

Annars kan du helt enkelt se till att jorden är täckt av växter, som marktäckare. Växter tillför energi till marken – till exempel så förser rötterna mikroorganismer i jorden med kolhydrater och andra näringsämnen.

2. Välj en mångfald av växter

Håkan Wallander rekommenderar att man har olika sorters växter i trädgården, eftersom olika växter gynnar olika organismer i jorden. Därmed får man en större biologisk mångfald i marken.

Generellt sett är all växtlighet bra för jorden.

– Runt levande rötter finns ett myller av biologisk aktivitet, säger Håkan Wallander.

Han slår också ett slag för inhemska växter, för att undvika problem med arter som senare kan visa sig vara invasiva.

3. Främja de magiska mykorrhizasvamparna

I jorden finns mykorrhizasvampar som bildar ett fint nät av svampmycel som kopplar upp sig på växternas rötter och lever där i symbios. Mycelet förlänger rotsystemet och förbättrar därmed markstrukturen och hjälper växterna att ta upp näring och vatten. Växterna i sin tur matar mykorrhizan med kolhydrater, vilket gör att det kommer ner kolhydrater i marken.

Mykorrhizasvampar verkar även fungera som en kommunikationslänk mellan växter. Enligt en brittisk studie skickade en växt som attackerades av bladlöss ut varningar till andra växter via mycelet. De andra plantorna började då att tillverka en försvarskemikalie mot bladlössen.

Mykorrhizasvamparna gillar mager jord eftersom de då får mer betalt av växterna i form av socker när de hjälper till med näringsupptaget.  Därför kan det vara en idé att anlägga en äng (sådan kräver mager jord) på en del av sin gräsmatta, säger Håkan Wallander.

– En äng gynnar dessutom också pollinatörer.

Undvik att köpa och använda torvjord – att bryta torv påverkar dels klimatet negativt, dels gillar inte mykorrhizasvamparna den.

4. Bearbeta jorden så lite som möjligt

Maskarna i marken gillar när du låter jorden vara ifred. Daggmaskar gör bland annat så att vatten kommer ner till växternas rötter, och genom att se till att de trivs så gräver de åt dig så att det du odlar mår bra.

Dessutom kan du störa symbiosen mellan mykorrhizasvamparna i marken och växternas rötter om du rotar runt för mycket i jorden, förklarar Håkan Wallander.  Även mykorrhizan gynnas alltså av lugn och ro.

5. Odla svamp!

Det här är ett tips för den nördiga – att odla svamp och sen ta tillvara på svamkomposten som blir kvar efter skörden, smula sönder den och sprida ut den i trädgården.

– Då tillför man mikroliv i form av bakterier och svampar till jorden, och det liv som redan finns i jorden får mer material att bryta ner, säger Håkan Wallander.

Man kan till exempel köpa färdiga ”svampodlingshus”, tipsar han.

– All svampkompost passar väldigt bra i trädgården. Den är näringsrik och blir bra gödselmedel.

Använd inga gifter

Det säger sig kanske självt, men gifter och olika bekämpningsmedel hör naturligtvis inte hemma i en trädgård där man vill gynna mångfalden.

– Det är väldigt negativt för livet i marken, och även för pollinatörer, säger Håkan Wallander, som även varnar för preparat med koppar – de är speciellt giftiga för mikrolivet i marken.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.