Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så blir livet i staden om vi når klimatmålen

Sommargata Friisgatan i Malmö
Från bilväg till vardagsrum. Foto: Malmö Stad.

I den politiska debatten förmedlas ofta bilden av klimatomställningen som en väg kantad av uppoffringar. Men flera forskare tecknar bilden av en vardag som också kan bli bättre än dagens.

Vad som upplevs som bra och dåligt varierar från person till person och upplevelserna kan variera över tid. 

– Att något blir bättre eller sämre är ju ett subjektivt mått. Normer ändras över tid och det som upplevs som självklart idag kanske inte är det i framtiden. Till exempel att äta stora mängder kött eller att flyga ofta och långa sträckor, säger Jamil Khan.

Jamil Khan är lektor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och forskar om hur olika styrmedel kan göra städer och transporter mer klimatvänliga så att Sverige kan nå klimatmålet om nollutsläpp på växthusgaser år 2045.

Tar vi uppdraget att sänka utsläppen på allvar, lär det ske ett skifte i synen på vad utemiljön i staden är till för, bedömer Jamil Khan.  

Ett gemensamt vardagsrum

Om det i den urbana miljön idag finns ett fokus på transporter – att på olika sätt enkelt kunna ta sig mellan platser med bil och buss – pekar forskningen på att utrymmena mellan byggnader alltmer betraktas som en plats att vistas i. Som ett utökat vardagsrum. 

För att nå nollutsläpp får fossildrivna fordon ofrånkomligen en mer undanskymd roll. Även om elbilen slår igenom kvarstår problem med trängsel i städer. Och nya problem tillkommer med batteriernas beroende av miljöskadliga metaller. Mycket talar därför för att bilen kommer användas mer sällan och på ett annat sätt i framtiden. 

Till skillnad från vad många tror behöver grönblåa städer inte bli så dyra

Vägarna i staden reserveras istället för cyklister och gångtrafikanter och viss kollektivtrafik, bedömer flera experter. 

Majoriteten av stadsbor får därför se till att använda muskelkraft, till gagn för hälsan, medan transporter i innerstaden reserveras för utryckningsfordon och personer med begränsad rörlighet såsom äldre, funktionshindrade och barn.

Före efter med mer växter och vatten i stadsmiljö. Illustrationer: Cowi.
Två exempel på hur vanliga stadsmiljöer kan bli både grönare och blåare. Illustration: Cowi.

Nå det mesta på max en kvart

När bilframkomligheten begränsas förändras även stadsplaneringen, enligt Jamil Khan. 

– Det pratas ibland om 15-minutersstaden som ett mål. Det betyder att boenden ska kunna nå visst basalt utbud med gång eller cykel på max en kvart. Livsmedelsaffärer så klart, men även idrottsaktiviteter, grönområden, frisör, vårdcentral och caféer.

För större städer kan det innebära att stadsdelarnas publika mötesplatser vitaliseras. Dagens utkantstorg med bedagad pizzeria och livsmedelsbutik får ett mer varierat utbud.  

Jamil Khan får medhåll av Johanna Alkan Olsson som forskar på hållbar omställning vid Lunds universitet. 

– När man konkret tittar på frågan om stadsplanering upptäcker man att det finns så många fördelar med att planera staden för mindre trafik. Renare luft, mindre buller och säkrare trafikmiljö, säger Johanna Alkan Olsson.

Åtta sätt som staden kan förändras

  • Staden blir som ett utökat vardagsrum. Med färre bilar blir umgängesytorna fler
  • Allt händer inte i centrum. Stadsdelarna vitaliseras
  • Fler träd, inte minst fruktträd
  • Mer vatten: Dammar, kanaler och vattenblänk
  • Taken nyttjas bättre – till växter eller solpaneler
  • Fler butiker erbjuder renoveringstjänster
  • Mer närodlat och fler kolonilotter
  • Ett uppluckrat arbetsliv ger mer fri tid att vistas i vår närmiljö
     

Kollektivtrafiken får ny roll

Enligt Johanna Alkan Olsson bör framtidens kollektivtrafik tydligare inriktas mot boenden utanför staden. 

– För den som färdas med bil finns gott om bilparkeringar i utkanten av stadskärnan. Dessa är gratis och kan ge fribiljett till närmaste lokaltrafik, om det skulle behövas. 

Den klimatanpassade staden vimlar av träd!

Också färgskalan ändras. Fler grönytor och blåskiftande kanaler och dammar, mindre gråsvart asfalt och sten. Sådana här ”grönblåa städer” kan minska översvämningsrisken, sänka temperaturen varma sommardagar och gynna den biologiska mångfalden.

– Till skillnad från vad många tror behöver grönblåa städer inte bli så dyra, säger Johanna Alkan Olsson.

Taken används mer

Forskning visar att tunna sedumtak kan fördröja regnvatten och bidra till ökad luftfuktighet. Gräs och blommor kräver tjockare tak, men sådana tror Johanna Alkan Olsson inte så mycket på för svensk del åtminstone.

– Försök har visat på att dessa tak är tunga och kan vara dyra att renovera. Görs växtlagret tunnare blir det biologiska värdet begränsat. Bättre då att använda taken till solpaneler, anser hon.

Men vill man åt det visuella – gröna växter är trevligare att titta på än asfaltpapp – så kan det vara värt det, tillägger hon.

Ingen vild natur

Vilken typ av växtlighet som passar i städer beror på.

– Ängar är populärt, men det är svårt att få till vild natur i en stad. Det blir nertrampat och så är det ingen vildmark längre. Ängar passar i naturnära områden där jorden är naturligt mager. 

För att bevara hotad biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster, som gynnas av gammelskog, våtmarker och annan artrik flora, så kan staten till exempel köpa eller låna mark från markägare, föreslår Johanna Alkan Olsson.

Kan bli en vanligare syn framöver. Husfasad från Freiburg. Foto: Catharina Sternudd.
Kan bli en vanligare syn framöver. Husfasad från Freiburg. Foto: Catharina Sternudd.

Fler träd och omställningsjobb...

Men Johanna Alkan Olsson menar att också städerna kan dra sitt strå till stacken vad gäller både trevnad och matproduktion. I städer tror hon på fler träd, i synnerhet fruktträd. 

– De ger mat och det som blir över kan fåglar äta. Omhändertagande av träd och skötsel av dammar ger jobbmöjligheter för personer i behov av omställningsjobb. 

Fler träd och nya arbetstillfällen tror också Catharina Sternudd på. Hon är lektor i arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad och forskar bland annat om hållbara städer. 

– Den klimatanpassade staden vimlar av träd! Träd skuggar, sänker övertemperaturer i städer och skapar trivsel, säger hon.

... liksom mer stadsodling och nya typer av butiker

Butiksutbudet påverkas om den cirkulära ekonomin slår igenom. Fler affärer som lagar elektronik, renoverar möbler och erbjuder andra slags renoveringstjänster, spår Catharina Sternudd.

Fler odlingslotter är också att vänta och närodlade livsmedel blir ett tydligare inslag i staden.

– Det märks redan i det ökade intresset för kolonier och odlingslotter. Det finns en växande skara småskaliga producenter som säljer direkt till hushållen utan mellanhänder, säger hon.

Arbetslivet luckras upp

En hållbar stad kan också betraktas utifrån att vårt arbetsliv förmodligen förändras, enligt Johanna Alkan Olsson. 

– Idén om hur ett arbetsliv ska se ut förändras. Vissa yrken passar bättre i vissa livsfaser. Vi trappar ner under perioder. Mycket talar för större flexibilitet och mer fri tid.

– Då är det bra om det finns en närmiljö som vi vill vistas i.

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.