Patientskada då anmäld vårdgivare är tandläkare
Patient injury compensation for injuries related to dental care
Författare
Summary, in Swedish
Sedan 1975 har det funnits en utökad möjlighet för patienter att få ersättning vid felbehandling inom vården genom den frivilliga patientförsäkringen, utöver de möjligheter som skadeståndsrätten erbjuder. År 1997 var patient-försäkringen inte frivillig längre, då det lagstadgades att varje vårdgivare är skyldig att ha en patientförsäkring och förutsättningarna för ersättning fastställdes. Förutsättningarna för ersättning är desamma, oavsett vilken typ av vård som utförs. Den här uppsatsen är inriktad på tandvård och de skadetyper som är mest frekventa inom denna del av vården. Vid handläggning av anmälda patientskador till följd av tandvård återkommer vissa skadetyper: instrumentfraktur, perforation, känselbortfall och merskada till följd av felaktig diagnostik.
Patientskadelagen (PSkL) anger förutsättningarna för vad som är en patientskada. En grundläggande förutsättning för en ersättningsbar patient-skada är att utförd behandling har orsakat en personskada. Skador som beror på att grundsjukdomen progredierar är inte tillförda genom vården och därför inte en patientskada i lagens mening. Enbart det skälet att patienten upplever att behandlingen inte leder till ett önskat resultat eller att det uppstår en komplikation innebär inte att rätt till ersättning föreligger. Allmänt missnöje med en vårdgivare, ekonomisk tvist och synpunkter på dåligt bemötande omfattas inte av patientskadelagen. Inte heller synpunkter på resursbrist inom sjuk- och tandvård hanteras av patientförsäkringen.
Det finns sex ersättningsgrunder för patientskada. Förutsättningarna för respektive ersättningskategori måste vara uppfyllda för att patientskada ska föreligga. De sex ersättningsgrunderna är behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada i samband med behandling och medicineringsskada. För de flesta anmälda patientskador är kriterierna för behandlingsskada i 6 § 1 st. 1 p. PSkL relevanta. Ersättningsbar patient-skada enligt denna grund förutsätter att den skadade är patient inom hälso- och sjukvård i Sverige, att det föreligger en personskada, att det finns ett orsakssamband mellan vården och skadan och att skadan med facit i hand bedöms kunna ha undvikits genom att utföra vald behandlingsmetod på annat sätt eller genom att välja en annan tillgänglig behandlingsmetod som hade tillgodosett behandlingsbehovet på ett generellt sett mindre riskfyllt sätt. Ersättning för patientskada utgår enligt skadeståndslagen (SkL) 5 kap. 1-5 §§. Ersättning utgår bl.a. för kostnader, inkomstförlust, sveda och värk och förlust av tand.
Patientskadelagen (PSkL) anger förutsättningarna för vad som är en patientskada. En grundläggande förutsättning för en ersättningsbar patient-skada är att utförd behandling har orsakat en personskada. Skador som beror på att grundsjukdomen progredierar är inte tillförda genom vården och därför inte en patientskada i lagens mening. Enbart det skälet att patienten upplever att behandlingen inte leder till ett önskat resultat eller att det uppstår en komplikation innebär inte att rätt till ersättning föreligger. Allmänt missnöje med en vårdgivare, ekonomisk tvist och synpunkter på dåligt bemötande omfattas inte av patientskadelagen. Inte heller synpunkter på resursbrist inom sjuk- och tandvård hanteras av patientförsäkringen.
Det finns sex ersättningsgrunder för patientskada. Förutsättningarna för respektive ersättningskategori måste vara uppfyllda för att patientskada ska föreligga. De sex ersättningsgrunderna är behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada i samband med behandling och medicineringsskada. För de flesta anmälda patientskador är kriterierna för behandlingsskada i 6 § 1 st. 1 p. PSkL relevanta. Ersättningsbar patient-skada enligt denna grund förutsätter att den skadade är patient inom hälso- och sjukvård i Sverige, att det föreligger en personskada, att det finns ett orsakssamband mellan vården och skadan och att skadan med facit i hand bedöms kunna ha undvikits genom att utföra vald behandlingsmetod på annat sätt eller genom att välja en annan tillgänglig behandlingsmetod som hade tillgodosett behandlingsbehovet på ett generellt sett mindre riskfyllt sätt. Ersättning för patientskada utgår enligt skadeståndslagen (SkL) 5 kap. 1-5 §§. Ersättning utgår bl.a. för kostnader, inkomstförlust, sveda och värk och förlust av tand.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2011
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 498 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för Yrkesexamen (Avancerad nivå)
Ämne
- Law and Political Science
Nyckelord
- Försäkringsrätt skadeståndsrätt patientskadelagen patient injury act patientskada patient injury patientförsäkring patient injury insurance hälso- och sjukvård healthcare tandvård dental care odontologi
Handledare
- Eva Lindell-Frantz (Universitetslektor)