Arbetstagarens lojalitetsplikt och yttrandefrihet i sociala medier

The employee's duty of loyalty and freedom of expression in social media

Författare

Louise Cavalli Abrahamson

Summary, in Swedish

Sammanfattning
I det här examensarbetet utreds rättsläget för en arbetstagares lojalitetsplikt och yttrandefrihet i sociala medier. Facebook, Twitter och bloggar hör till de sociala medier som under de senaste åren har visat på en drastisk ökning av användare. De sociala medierna har fått stor genomslagskraft och används dagligen för att rapportera och uppdatera omgivningen om såväl privata som samhällsrelevanta företeelser och tankegångar. Men var går gränsen för vad man får skriva i sociala medier inom ramen för sin anställning?

I Sverige har alla medborgare en grundlagsskyddad yttrandefrihet men yttrandefriheten innebär olika skydd för offentlig- respektive privatanställda. För anställda inom den offentliga sektorn är Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen tillämpliga och inskränkningar är enbart under särskilda omständigheter genom lag. För privatanställda står det arbetsgivaren fritt att avtala om särskilda regler vad gäller yttrandefriheten i såväl enskilda anställningsavtal som i kollektivavtal och således är grundlagsskyddet avseende yttrandefrihet inte lika starkt för privatanställda som för offentliganställda.

Arbetstagaren har en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare och lojalitetsplikten gäller som en allmän rättsgrundsats i det svenska rättssystemet. Vidare utgör lojalitetsplikten ett samlingsbegrepp som innefattar bl.a. kritikrätt, tystnadsplikt och förbud att konkurrera med sin arbetsgivare. Utifrån praxis går det att utläsa att lojalitetsplikten innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt i största möjliga mån undvika att missförhållanden och samarbetssvårigheter uppstår. Arbetstagaren får inte handla som innebär eller kan innebära en risk för att skada eller på annat sätt försvåra för arbetsgivarens verksamhet. Lojalitetsplikten gäller i viss mån även på arbetstagarens fritid och därför är det av stor vikt att arbetstagaren är medveten om att öppet kritisera sin arbetsgivare på exempelvis sociala medier kan medföra vissa arbetsrättsliga konsekvenser.

Arbetsdomstolen har endast i ett fåtal fall behandlat frågan om vad som bör gälla för arbetstagare som i sociala medier kritiserar sin arbetsgivare. Rättsläget är än relativt oklart och gränsen mellan lojalitetsplikt i förhållande till arbetstagarens rätt till yttrandefrihet är svår att dra. Däremot har media uppmärksammat en rad olika fall där arbetstagaren har yttrat sig på sociala medier och i flertalet fall träffas parterna vid en förlikning innan fallet tas upp till prövning av domstol.

Det ökade användandet av internet erfordrar att reglering om vad som ska anses tillåtet för en arbetstagare att skriva på sociala medier upprättas, då rättsläget är oklart. Offentligt och privatanställda påverkas på olika sätt, och olika synsätt finns vad avser kollisionen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt.

Avdelning/ar