Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Skräckens arkitektur. En analys av det hemsökta huset i Hin Ondes hus (1853) och Hemmet (2017)

The architecture of terror. An analysis of the haunted house in Hin Ondes hus (1853) and Hemmet (2017).

Författare

  • Daria Buson

Summary, in Swedish

Ett uråldrigt hus med murkna tegelstenar som är täckta med mossa träder fram ur mörkret. Murgrönan sträcker sig över fasaden och döljer de tomma fönstren. Ett litet torn med spetsiga spiror höjer sig över taket och bryter byggnadens redan bristande proportioner. Ett stenvalv inramar en massiv träport med excentriska inristningar och förskräckliga maskaroner. Dörrens groteska portklappar är orörda. Ett blekt, blodigt ansikte uppenbarar sig bakom ett fönster på andra våningen, men försvinner omedelbart.
Syftet med denna uppsats är att undersöka det hemsökta huset som motiv i Aurora Ljungstedts Hin Ondes hus (1853) och Mats Strandbergs Hemmet (2017). Detta genomförs med Edgar Allan Poes ”The Fall of the House of Usher” (1839) som mönsterberättelse för jämförelsen av motivet i de två svenska skräckromanerna. Uppsatsen sätter Hin Ondes hus och Hemmet i dialog med varandra med fokus på representationen av det hemsökta huset. Jag analyserar specifika element och passager som är relevanta för att jämföra den funktion som arkitekturen har för att väcka skräck, samtidigt som jag utforskar den relation som uppstår mellan det hemsökta huset och karaktärerna i båda romanerna.
I denna uppsats diskuterar jag hur det är möjligt att injaga skräck i dessa berättelser genom arkitekturen. Det är husets mörka arkitektur, dess antropomorfiska drag och förskräckliga fasad, samt dess trånga rum och hemliga valv som upprör berättarjaget och påverkar invånarna genom att skapa en känsla av fasa som gradvis stegras och övergår till renodlad skräck. Men det är inte bara husets fysiska struktur som framkallar skräck. Det hemsökta huset fungerar också på ett psykologiskt plan, då arkitekturen verkar förkroppsliga karaktärernas psyke. Ett starkt förhållande uppstår mellan huset och karaktärerna, där huset fungerar som den fysiska spelplatsen där hemsökelsen äger rum men gestaltar samtidigt invånarnas instabila psykiska tillstånd.

Avdelning/ar

  • Master's Programme: Literature - Culture - Media

Publiceringsår

2019

Språk

Svenska

Dokumenttyp

Examensarbete för masterexamen (Två år)

Ämne

  • Languages and Literatures

Nyckelord

  • Mats Strandberg
  • Aurora Ljungstedt
  • Edgar Allan Poe
  • hemsökt hus
  • Freud
  • det kusliga
  • Jung
  • arketyper
  • Skuggan
  • Vidler
  • arkitektur
  • skräcklitteratur
  • skräck
  • horror
  • horror literature
  • haunted house
  • the uncanny
  • architecture
  • the Shadow

Handledare

  • Erik Zillén (Associate Professor)