Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

COP27 i Sharm el-Sheikh: Klimatkompensation till fattiga länder växande fråga

Översvämmade hus i Nicaragua
Översvämmade hus i Nicaragua efter att orkanen ETA slog till år 2020. Fotograf: Delmer Membreno/ EU Civil Protection and Humanitarian Aid

När världens länder den 6-18 november samlas för ett klimattoppmöte i Egypten har frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador seglat upp som en av mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska tas på större allvar och kräver svar: vem ska betala? Forskare vid Lunds universitet anordnar ett eget event om klimatskador under toppmötet.

Alltmer forskning har lyckats etablera ett samband mellan klimatutsläpp och extrema väderhändelser, både vad gäller frekvens och intensitet. Redan nu finns studier som visar att översvämningarna i Pakistan och sommarens torka i Europa förvärrades på grund av klimatförändringarna.

– Forskning om vilka skador klimatförändringar leder till och vilka grupper som är mest utsatta är enormt viktig. Vi måste förbereda oss på att hantera de skador som redan uppkommit och som kommer att bli ännu värre i framtiden, säger Emily Boyd, professor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS. 

Hon är en av få experter i Sverige på klimatrelaterade skador, så kallade loss and damage. I nästa vecka beger hon sig till FN:s klimatkonferens i Sharm el-Sheikh, där hon anordnar ett evenemang om klimatskador med forskarkollegor från olika regioner i Afrika.

Vad handlar egentligen loss and damage om?

– Det handlar om hur man ska kompensera för permanenta klimatrelaterade skador som inte går att förebygga. Det kan röra sig om önationer i Stilla havet som försvinner när havsnivåerna stiger, eller om åkerjord som blir obrukbar på grund av torka. Ibland måste hela befolkningar flytta. Det omfattar även det som förstörs men går att återställa, som exempelvis ekosystem. 

– Även icke-ekonomiska förluster och skador räknas hit. Det är det område jag själv forskar om och det kan handla om immateriella skador såsom förlust av identitet, kulturarv och traditioner. 

– Begreppet loss and damage myntades av FN:s klimatråd på 1990-talet och för snart tio år sedan inrättades en mekanism för att hantera skador i länder som är särskilt drabbade av klimatförändringar. Men mycket litet har hänt sedan dess vad gäller att omsätta mekanismen i praktiken. Exempelvis finns fortfarande många grundläggande frågor som måste besvaras: de handlar om hur man definierar klimatskador, minimerar effekterna av klimatförändringarna, och hur man undviker framtida skador.

– Den viktigaste frågan för fattiga länder rör finansiering och kompensation för permanenta skador – en fråga som många länder vill undvika. Men det handlar också om klimaträttvisa: man vill att rika länder – som stått för den största delen av utsläppen – ska erkänna sitt historiska ansvar för klimatförändringarna. 

Varför är klimatrelaterade skador en så känslig fråga på klimatmötet?

– Dels är det kostsamt för den rika världen att kompensera fattiga länder för deras klimatförluster. Dels är det komplext: hur kompenserar man en hel befolkning som måste flytta, eller för förlust av kultur och traditioner? 

– Många länder och grupper menar också att kompensationsfrågan avleder uppmärksamhet från det allra mest akuta arbetet – det vill säga att begränsa uppvärmningen till 1,5 gradersmålet. 

Vad är dina förhoppningar för COP27?

– Jag skulle vilja se en överenskommelse om hur enskilda länder ska kunna förverkliga förlust- och skademekanismen. Danmark har etablerat en särskild fond för att kompensera de som har drabbats av klimatförändringarna, nu återstår det att se hur den kommer att realiseras.

– Man ska dock inte ska ha så stora förväntningar på själva COP-mötena eftersom de inte är beslutsfattande organ. Förändringar måste alltid göras på nationell nivå, genom omfattande och ambitiös klimatpolitik. Vi måste se över hur vi ska hantera klimatförluster även på hemmaplan orsakade av värmeböljor i städer, torka inom jordbruket och översvämningar. 
 

 

COP27 - det här ska man prata om

Markku Rummukainen
Markku Rummukainen. Fotograf: Kennet Ruona

Läs intervju med professorn i klimatologi Markku Rummukainen

 

Emily Boyd

Emily Boyd
Fotograf: Kennet Ruona

Emily Boyd  är professor inom hållbarhetsstudier och föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies. Hon är en av författarna till IPCC:s (FN:s klimatpanel) sjätte kunskapsutvärdering (kapitel 8) som handlar om fattigdom, försörjning och hållbar utveckling.
Hennes nuvarande forskning undersöker icke-ekonomiska klimatrelaterade skador och förluster, och försöker besvara frågor som: var inträffar förluster, vilka påverkas, och hur mäts och utvärderas förluster och skador, vem har ansvar?
Läs mer om hennes forskning

Experter att kontakta inför COP27

Ett antal forskare från Lunds universitet kommer finnas på plats vid klimattoppmötet i Sharm El Sheik. Kontakta gärna dem, eller andra forskare vid Lunds universitet, som gärna svarar på medias frågor.
Se expertlista

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.