Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Myrarnas metanutsläpp mer komplexa än i klimatmodellerna

Landskapsbild föreställande en myr i norra Sverige.
Växthusgasdata har bland annat hämtats från ICOS mätstation i Abisko-Stordalen. FOTO: JANNE RINNE

Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna.

Med hjälp av klimat- och växthusgasdata från det globala nätverket Fluxnet – som består av cirka 700 meteorologiska stationer över hela världen – har en forskargrupp undersökt metanutsläpp från myrekosystem. Myrarna är viktiga kolsänkor eftersom de binder koldioxid från atmosfären. Men de släpper också ut växthusgasen metan som bidrar till den globala uppvärmningen. I många av de modeller som används idag för att förutsäga framtidens klimat används fast temperaturkänslighet och enkla algoritmer när det kommer till att beskriva myrekosystemens metanutsläpp. Men den nya studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar att det inte är tillräckligt för att ge en heltäckande bild.

– Det är första gången vi kan använda en så stor och geografiskt utspridd dataset, bland annat från forskningsinfrastrukturen ICOS, Integrated Carbon Observation System, i Europa. Vår analys visar att processerna bakom metanutsläppen har beskrivits alldeles för enkelt i de vedertagna modellerna, säger Janne Rinne, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Fler faktorer spelar in

Enligt forskarna står det klart att det inte bara går att använda enkla algoritmer som använder lufttemperatur när det kommer till att kalkylera myrekosystemens metanutsläpp.

– Eftersom metan är en mycket kraftig växthusgas är det av yttersta vikt att även räkna in fler faktorer, bland annat mekaniska biogeokemiska modeller som beskriver processerna på ett mer grundläggande sätt, säger Janne Rinne.

I tidigare studier har Rinne undersökt nordiska myrekosystem och dess metanutsläpp. Bland annat har han fördjupat sig i hur myrarna påverkades av extremtorkan under sommaren 2018 då de tog upp mindre koldioxid men också släppte ut mindre metan.

– Jag blev inte så överraskad av de nya resultaten. Men de visar att sådant jag kommit fram till tidigare även är applicerbart i en global kontext, säger Janne Rinne.

Förutom Lunds universitet har över 40 lärosäten och forskningsinstitut från Nordamerika, Europa, Asien och Oceanien deltagit i arbetet. Från Sverige medverkar även forskare från SLU Umeå.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications: Substantial hysteresis in emergent temperature sensitivity of global wetland CH4 emissions

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.