Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen : En studie av svensk klimatpolitik

Författare

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen handlar om vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen, det vill säga när vetenskaplig kunskap om en fråga saknas eller den existerande kunskapen är osäker. Studiens huvudsyfte är att förstå om och hur vetenskaplig osäkerhet påverkar policyprocessen. För att undersöka detta har utvecklingen av den svenska klimatpolitiken från 1975 fram till 2007 studerats. Materialet som undersöks består av intervjuer med politiker, tjänstemän och forskare, tidningsartiklar och debattartiklar, liksom riksdagstryck och rapporter från ämbetsverken. Det teoretiska ramverk som utvecklas och används i avhandlingen baseras på John Kingdons flödesramverk och forskning inom Science and Technology Studies, som behandlar produktionen av kunskap och relationen mellan forskare och samhället.



Studien visar att vetenskaplig osäkerhet bara är en av många faktorer som påverkar utvecklingen i policyprocessen och att den inte är en av de mer framträdande. I det studerade fallet är det främst vad gäller val och utveckling av policyer som vetenskaplig osäkerhet har haft en påverkan. Politiska beslutsfattare har hanterat osäkerheten på ett antal olika sätt för att möjliggöra beslut trots den. De hanteringssätt som identifierats i avhandlingen är att en fråga omformuleras så att osäkerheterna inte blir relevanta, att försiktighetsprincipen åberopas, att mer forskning efterfrågas, och att beslut baseras på forskares bedömningar. Att frågan omformuleras har varit det vanligast förekommande sättet att hantera osäkerhet. I det studerade fallet har vetenskaplig osäkerhet inneburit att forskare fått ett stort inflytande över hur klimatfrågan ska förstås som politiskt problem, men däremot inte över hur den ska hanteras.

Publiceringsår

2009

Språk

Svenska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund Political Studies

Issue

156

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Lund University

Ämne

  • Political Science

Nyckelord

  • Scientific uncertainty
  • policy making
  • Kingdon
  • climate policy
  • energy policy
  • science and technology studies
  • policy entrepreneur
  • knowledge broker
  • framing
  • Sweden
  • climate change
  • policy process

Status

Published

Projekt

  • Climate Initiative

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0460-0037
  • ISBN: 978-91-88306-75-3
  • ISBN: 91-88306-75-5

Försvarsdatum

2 oktober 2009

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen