Crafting Democracy : Civil Society in Post-Transition Honduras

Author

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Hur kan det civila samhället bidra till demokratisk utveckling? Inom demokratiseringsforskningen framställs ofta det civila samhället som ett centralt inslag i demokratiseringsprocessen. Vi saknar emellertid tydliga teoretiska föreställningar om vilken funktion det civila samhället fyller i en demokrati och om hur det civila samhällets organisationer kan bidra till demokratisk utveckling. Mot denna bakgrund analyseras i föreliggande studie hur och under vilka omständigheter det civila samhället kan bidra till demokratisk utveckling. I spänningsfältet mellan teorier om demokratisering och det civila samhället skisseras ett teoretiskt ramverk som tar sin utgångspunkt i det civila samhällets komplexa och flerfaldigt demokratibyggande funktioner. Det argumenteras särskilt för vikten av att ta hänsyn till graden av intern demokrati inom det civila samhällets organisationer, till den politiska kontexten, särkilt till statens förhållningssätt till det civila samhället, och till externt inflytande i termer av bistånd riktat mot det civila samhället, för att nå en fördjupad förståelse för hur det civila samhället kan bidra till demokratisk utveckling.



Empiriskt riktas intresset mot Honduras, som inledde en process mot demokrati i början av 1980-talet. Studien visar att det civila samhällets organisationer spelade en relativt begränsad roll i den inledande fasen av den regimkontrollerade demokratiseringsprocessen, detta trots att det civila samhället i ett regionalt perspektiv traditionellt anses vara dynamiskt och kraftfullt och man därför skulle kunna förvänta sig mer aktivitet från det civila samhället. Övergången till demokrati sammanföll emellertid med ökade övergrepp mot mänskliga rättigheter och med en utbredd straffrihet för militären i slutet av 1980-talet, vilket mobiliserad det civila samhällets organisationer. Dessa reagerade kraftfullt mot övergreppen och mot militärens politiska inflytande och uttryckte tydliga krav på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.



Efter att demokratin slutligen etablerats i Honduras har det civila samhället haft flera viktiga demokratistärkande funktioner. Det civila samhällets organisationer har fungerat som agendasättare och har lyckats väcka uppmärksamhet kring frågor rörande demokratins tillstånd. Till exempel har flera organisationer medverkat till att föra upp behovet av en reform av rättsväsendet på den politiska dagordningen. Det civila samhället har även verkat som folkbildare och har genom olika projekt för att höja kunskapsnivån vad beträffar till exempel mänskliga rättigheter bidragit till utbildning såväl av den politiska eliten som den bredare allmänheten. Det civila samhället har även haft en demokratibyggande funktion som källa till nya politiska alternativ och har på så sätt bidragit både till att överbrygga klyftan mellan den politiska sfären och det civila samhället och till en ökad pluralism. Slutligen har det civila samhällets organisationer agerat som samarbetspartners till staten och till statliga myndigheter, särskilt inom utvecklingsrelaterade policyområden. Om det civila samhällets huvudsakliga funktion under själva demokratiseringsprocessen bäst kan karakteriseras som en motmakt till statsmakten som – givet att det är någorlunda demokratiskt orienterat – kan ställa krav på demokratiska reformer, så kan det civila samhällets funktion i en nyligen etablerad demokrati bäst karakteriseras som en komplex blandning av funktioner, vilka syftar till att stödja och begränsa statsmakten.



Studien visar framförallt på vikten av att inkludera den politiska kontexten i analysen för att nå förståelse för det civila samhällets relation till demokrati och för hur det civila samhällets organisationer kan bidra till demokratisk utveckling i nya demokratier. I Honduras är det uppenbart att den politiska eliten genom olika strategier försökt kontrollera det civila samhällets organisationer, vilket onekligen har haft negativa effekter på det civila samhällets möjligheter att verka demokratifrämjande. Framförallt har det haft negativa effekter vad beträffar den så kallade motmaktsfunktionen. Dessa försök att kontrollera det civila samhället har därtill präglat såväl de auktoritära som demokratiska regimerna i Honduras. En slutsats som dras i studien är således att en granskning av relationerna mellan stat och samhälle är central för vår förståelse av det civila samhället och dess demokratistärkande egenskaper. Studien visar dessutom att tendensen att kontrollera eller kooptera det civila samhället kan förstärkas av givarsamfundets ambitioner att stödja det civila samhället som en del av demokratibiståndet. Bistånd kan således resultera i en underminering av det civila samhällets motmaktsfunktion, vilket på sikt kan ha en negativ inverkan på demokratins utveckling.

Publiceringsår

2003

Language

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Lund Political Studies

Issue

127

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Department of Political Science, Lund University

Ämne

  • Political Science

Nyckelord

  • Central America
  • Honduras
  • development assistance
  • transition
  • civil society
  • democracy
  • Political and administrative sciences
  • Statsvetenskap
  • förvaltningskunskap

Status

Published

Handledare

  • [unknown] [unknown]

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0460–0037
  • ISBN: 91-88306-33-X

Försvarsdatum

28 mars 2003

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen