Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Datering av känd månkrater ifrågasätts i ny avhandling

Bild på månen.
Månens ljusa sida. Den väldiga Tychokratern syns i vitt i bildens nederkant. FOTO: NASA

För över hundra miljoner år sedan slog en himlakropp ned på månen och bildade den från jorden synliga jättekratern Tycho. Den vedertagna dateringen är 109 miljoner år. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att kratern troligtvis är betydligt äldre än så.

Den 85 kilometer breda och 4,8 kilometer djupa Tychokratern har under flera hundra år fascinerat människan. Likt ett stekt ägg har den legat där i högländerna på den södra delen av månens framsida och frestat världens astronomer. Vår kunskap om dess klippiga bergsmassiv och terrasserade sluttningar bygger till stor del på analyser av grus som samlades in av Apollo 17-astronauten Eugene Cernan i samband med den senaste månpromenaden 1972. Att Tycho bildades genom ett gigantiskt asteroidnedslag är forskarna eniga om. Men den idag vedertagna kraterdateringen på 109 miljoner år, som bygger på isotopanalyser av material som hämtats flera tusen kilometer från Tycho, är inte huggen i sten. Andra dateringar som gjorts visar att kratern skulle kunna vara både äldre och yngre än så. Men i en ny avhandling lanserar Ellinor Martin en teori om att Tychokratern troligtvis är äldre än 117 miljoner år.

Bild på forskare i laboratorium.
Ellinor Martin letar efter titanrika kromspinellkorn i Astrogeobiologiska laboratoriet i Lund. FOTO: KENNET RUONA

– Jag har analyserat ett ton sediment som avsattes på havsbottnen i Stilla havet under tiden då Tycho ska ha bildas. Provernas ålder sträcker sig från 103 till 117 miljoner år. Men jag har inte hittat några utomjordiska mineralkorn som härstammar från Tycho, vilket man borde gjort med tanke på asteroidkraschens dignitet, säger Ellinor Martin.

Löser upp sediment i syror

Tillsammans med sina kollegor vid Astrogeobiologiska laboratoriet har hon löst upp sedimentet i starka syror för att få fram extraterrestriskt material i form av titanrika kromspinellkorn. De mikroskopiska kornen är extremt motståndskraftiga mot vittring och fungerar som ett slags tidskapslar. Ett fåtal rymdkorn upptäcktes, men bara ett skulle kunna härstamma från månen.

– Det potentiella månkornet har dock inte så höga titanhalter som man kan förvänta sig och har troligtvis inget med Tychokratern att göra utan representerar med största sannolikhet det vanliga bakgrundsflödet av damm från månen, säger Ellinor Martin.

Viktig referenspunkt

Tychos ålder är en viktig förankringspunkt i studier som beräknar nedslagsfrekvensen på månen under dess existens. En mer precis datering skulle förbättra analysmodellerna som idag används. Men även underlätta dateringen av ytor på andra himlakroppar i solsystemet.

Vår studie visar att Tycho troligtvis är äldre än 117 miljoner år. Tidigare sedimentanalyser av bland annat ädelgasen helium-3 visar inga tecken på att kratern skulle vara yngre än 100 miljoner år. Så nu får vi helt enkelt börja leta spår efter Tycho i ännu äldre sediment, säger Ellinor Martin.

Studien publiceras i Ellinor Martins doktorsavhandling: The micrometeorite flux to Earth through the Phanerozoic Eon: Reconstructed using sediment-dispersed extraterrestrial spinels

Artikeln är även accepterad för publicering i en specialvolym av Geological Society of America Special Papers för att hedra paleontologen Walter Alvarez i samband med hans 80-årsdag.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.