European Research Council:s Proof of Concept delas ut till forskare för att undersöka den kommersiella potentialen av deras forskning. Alla har de tidigare fått ERC:s Starting Grants. Finansieringen är en del av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.
Carmelo D’Agostino, är forskare och teamledare inom trafiksäkerhet och beteende på LTH och får bidraget för sitt projekt SafeMoVE.
Grattis! Kan du berätta lite om ditt projekt?
– Tack! Projektet heter SafeMoVE och bygger på de vetenskapliga framstegen från mitt ERC Starting Grant, SUperSAFE. Vi utvecklar en universell, proaktiv metodik för trafiksäkerhetsbedömning – särskilt för komplexa, blandade trafiksituationer som involverar automatiserade fordon, utsatta trafikanter och konventionella förare.
I stället för att förlita oss på tidigare olycksdata använder vi avancerade verktyg som drönarbilder, simuleringar och maskininlärning för att upptäcka nära ögat-händelser och farliga interaktioner innan olyckor inträffar. Denna metod kan hjälpa till att identifiera och åtgärda säkerhetsproblem i ett tidigt skede, vilket gör våra vägar säkrare och mer anpassningsbara till framtida mobilitetssystem.
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
– Vi vill förändra hur trafiksäkerheten utvärderas – från reaktiva metoder baserade på olyckshistorik till proaktiva utvärderingar som förebygger olyckor innan de inträffar. Vår ambition är att förse beslutsfattare, ingenjörer och biltillverkare med skalbara verktyg för att utvärdera säkerheten hos nya fordonstekniker och infrastrukturdesign, redan innan de tas i bruk. I slutändan hoppas vi att detta kommer att stödja EU:s Vision Zero-mål om att eliminera dödsolyckor i trafiken senast 2050.
Vad betyder ERC-bidraget för dig?
– ERC-bidraget är oerhört betydelsefullt. Det gör det möjligt för oss att överbrygga klyftan mellan akademisk forskning och praktisk tillämpning. Med detta stöd kan vi gå från vetenskaplig teori till marknadsfärdiga lösningar som kan ha en konkret inverkan på trafiksäkerhetspolitiken, bilutvecklingen och stadsplaneringen. Det är också en möjlighet att bygga starka partnerskap med intressenter inom industrin och den offentliga sektorn.
Vad är den praktiska användningen av resultaten?
– Vår metodik kan användas för att utvärdera säkerheten på vägar, korsningar eller fordonssystem – utan att behöva vänta på att olyckor inträffar. Detta är särskilt viktigt för uppkopplade och automatiserade fordon, som utmanar traditionella metoder för säkerhetsutvärdering. Praktiska tillämpningar inkluderar säkerhetsrevisioner för städer, virtuella tester för fordonstillverkare och policybedömningar för transportmyndigheter.
Varför är dessa resultat så intressanta?
– Eftersom de erbjuder en helt ny syn på trafiksäkerhet. Genom att analysera interaktioner och nära ögat-situationer kan vi upptäcka dolda risker och vidta åtgärder där de behövs mest. Detta proaktiva perspektiv är särskilt aktuellt nu när städer och industrier anpassar sig till automatisering och ökande trafikkomplexitet.
Vad är den viktigaste slutsatsen av studien hittills?
– En av våra viktigaste insikter är att många högriskinteraktioner i trafiken inträffar på platser eller i situationer som inte fångas upp av traditionell olycksstatistik. Vårt system kan upptäcka dessa ”osynliga faror” med hjälp av detaljerade uppgifter och avancerad riskmodellering, vilket möjliggör effektivare och mer tidsenliga säkerhetsförbättringar.
Paul Bourgine, forskargruppsledare vid Lunds universitets Stamcellscentrum, tilldelas ERC Proof of Concept-bidrag för sitt projekt CiThOss – Cellular immunoTHERapy modelling by exploitation of humanized OSSicles.
Vad handlar projektet om?
– CiThOss är ett projekt i gränslandet mellan forskning och innovation. hOss är mini-benvävnader som återskapar patientens benmärg och skelettvävnad – inklusive deras cancer. Genom att återskapa patientens benvävnad och sjukdomsmiljö kan vi erbjuda ett skräddarsytt tillvägagångssätt för att testa immunterapier – en växande behandlingsform som utnyttjar kroppens eget immunförsvar. Vi förutspår att de data som genereras kommer att vara mer träffsäkra när det gäller att förutse behandlingseffektivitet, säger Paul Bourgine.
En viktig del av projektet är också den teknik som möjliggör skapandet av dessa mini-benvävnader: OssiGel. Det är en patenterad biomaterialteknologi som utvecklats av Dhalion Biotech AB, ett spin-off-företag från Bourgines forskargrupp.
– Det är här innovationsaspekten kommer in. Att visa nyttan med patientanpassade mini-benvävnader/OssiGel i immunterapisammanhang kan påskynda utvecklingen av vår startup, vilket är det andra målet med detta ERC Proof of Concept-projekt.
Inspirationen till projektet kom från den ofta stora skillnaden mellan hur behandlingar fungerar i djurförsök jämfört med i kliniska prövningar på människa.
– I prekliniska modeller är många behandlingar mycket effektiva mot cancer, men de misslyckas ofta i kliniska studier. Vad är det för cellulära och molekylära skillnader mellan mus och människa som förklarar det glappet? Det verkar som att vår benmärg är ganska unik – den både skyddar cancerceller och dämpar immunresponsen. Jag började därför fundera på om vår benmärgsmiljö även påverkar cellulära immunterapier, och därmed kan bidra till deras nuvarande begränsningar.
Ett av de största problemen inom cancerforskningen är att dagens standardmodeller har låg förutsägelseförmåga när det gäller hur väl nya behandlingar kommer fungera i människor. Detta gäller även immunterapier, trots vissa uppmärksammade framgångar.
– Det handlar om ett totalt misslyckande i upp till 90 procent av fallen – vilket skapar enorma ekonomiska och kliniska utmaningar. Immunterapier brottas med liknande problem, även om det också finns tydliga framgångar, exempelvis med immuncheckpoint-hämmare och CAR-T-celler. Dessa framgångar är dock cancerberoende och varierar mycket mellan patienter.
Leukemi i fokus i nästa steg
I CiThOss-projektet kommer forskargruppen att fokusera på leukemi och använda patienters egna celler för att skapa hOss-modeller. I dessa kommer de att testa effekten av CAR-T-cellprodukter och jämföra resultaten med dem som fås med dagens etablerade metoder.
– CiThOss syftar därför till att visa värdet av personanpassade verktyg för att utvärdera cellulära immunterapier. I detta Proof of Concept-projekt kommer vi att fokusera på att generera hOss från leukemipatienter, och utvärdera effekten av en CAR-T-cellprodukt i vår modell jämfört med dagens guldstandard. Förhoppningen är att resultaten bekräftar hOss-modellens överlägsenhet och banar väg för bredare användning vid säkerhets- och effektstudier av immunterapier.
En unik chans att förena forskning och tillämpning
ERC Proof of Concept-bidraget är särskilt värdefullt eftersom det kopplar ihop forskning och innovation – något som sällan ryms inom samma finansieringsform.
– Det finns få bidragsformer som kombinerar forsknings- och innovationsmål – och just det är vad som kännetecknar ERC PoC. ERC-bidrag är prestigefyllda och fungerar som en kvalitetsstämpel som ökar både synlighet och trovärdighet. Det stärker möjligheterna att omsätta våra forskningsresultat i praktiken. Mitt laboratorium och Dhalion Biotech AB siktar på att ta vara på den här chansen till fullo.
Hopp om framtida genombrott
Han ser med tillförsikt fram emot nästa steg.
– Det här är ett oerhört spännande steg för oss – vi kombinerar personanpassad vävnadsteknik med cancerimmunterapier. Det är en helt ny riktning, med stor potential för både klinisk tillämpning och grundläggande upptäckter. Jag ser verkligen fram emot vad vi kan åstadkomma!
