Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fem år sedan elsparkcyklar introducerades i Sverige – ny forskning om varför folk använder dem

En ung man står vid parkerade cyklar och elsparkcyklar utanför en stor tegelbyggnad. Foto.
Phil Justice Flores är intresserad av gröna innovationer. För sin doktorsavhandling i företagsekonomi undersökte han vilka faktorer som lockar resenärer som hyr elsparkcyklar genom delningstjänster. Resultatet: Funktion – och nöje. Foto: Louise Larsson

För fem år sedan anlände elscootrar – också kallade elsparkcyklar – till svenska storstäder nästan över en natt. I dag är de lika välbekanta i stadsmiljön som omdebatterade. I sin doktorsavhandling har företagsekonomen Phil Justice Flores undersökt varför människor väljer att korttidshyra delade transporttjänster som elscootrar och elcyklar. Hans forskning visar att de flesta ställer sig på en elscooter för att det är, just det – kul. 

– De som hyr delade elscootrar startar ofta med att åka för skojs skull, men när de blir blir återkommande resenärer börjar de ta scootrarna för funktionella resor, som till jobbet eller skolan eller för den där sista kilometern till pendlingen med kollektivtrafiken, säger Phil Justice Flores.

Han stötte på elscootrar för första gången när han promenerade till sitt kontor i Lund för några år sedan. 

– Vad är det här? tänkte jag. Jag blev nyfiken och började googla och upptäckte att det vid den tidpunkten inte fanns någon egentlig akademisk forskning om elscootrar. Så från och med då visste jag vad jag skulle skriva min avhandling om, säger Phil Flores, nu nyutnämnd doktor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Unga mer öppna för innovationer

Hans forskning tyder på att de av oss som välkomnar innovation och vill prova nya saker är mer benägna att prova nya transportsätt. Det är mer troligt att unga i allmänhet och unga män i synnerhet väljer att korthyra både elscootrar och elcyklar.

– Det är känt från tidigare forskning att män är mer öppna för att prova nya innovationer och att de är risktagare. Yngre människor är överlag själva mer innovativa och öppna för nya idéer.

Åker du själv elscooter då och då?

– Jag har fortfarande inte provat dem, säger han och skrattar. Han tillägger:
– Men det finns en mycket bra anledning till det: Jag föredrar att gå och åka kollektivt. Jag kör inte bil och cyklar inte heller. Jag gillar inte att manövrera fordon, särskilt inte bland andra människor.

I sin avhandling visar Phil Flores – bland mycket annat – att han faktiskt inte är ensam om att inte ha provat elscootrarna. Hans forskning bygger på två stora enkätundersökningar, en som gjordes 2020 med 1501 deltagare från Sverige och Danmark, och en som gjordes 2022 med 1378 deltagande svenskar. De flesta som svarade kom från storstäder. En majoritet svarade att de inte använder elscootrar. 2020 var 39 procent användare, medan 2022 endast 17,6 procent. Phil Flores förklarar att skillnaden troligen beror på att det var fler yngre som svarade på enkäten 2020.

Från inga regler – till många

I många städer runt om i världen har framväxten av delade elscootrar de senaste åren verkligen varit en vattendelare. Phil Flores berättar:

– I Paris är delade elscootrar numera förbjudna, och i Köpenhamn får de inte parkeras eller hyras ut i stadskärnan. I Norge finns det också flera begränsningar och det är inte tillåtet att köra hyrda elscootrar när man är berusad. Detta är konsekvenserna av att elscootrarna inte alls var reglerade när de dök upp, och naturligtvis har det skett en hel del olyckor. I Sverige finns det åtminstone bra cykelbanor, medan det inte alltid finns det i storstäder utomlands.

I sin forskning visar Phil Flores att endast cirka tio procent av resorna med delade e-scootrar ersätter bilar, trots att scootrarna ofta marknadsförs som "gröna".

– Tio procent är inte mycket, men det finns där. Studier från USA visar att när man tar bort delad mikromobilitet så tar folk bilen istället.

Kan användas där kollektivtrafiken brister

Phil Flores menar att det kan finnas en ”möjlighet för e-scooterresor att bli gröna”, särskilt om människor kan börja använda dem för korta resor istället för att ta bilen.

– Om delade e-scootrar och e-cyklar från privata företag kan integreras i kollektivtrafiksystemet tror jag att vi skulle ha ett vinnande koncept. Det måste vara sömlöst, enkelt och bekvämt för användaren, säger han.

En viktig punkt som ofta förbises enligt Phil Flores är möjligheten för mikromobilitet – såsom elscootrar och elcyklar – att ”täcka upp luckorna” i transportsystemet.

Delade transporter kan ge unga människor bättre tillgång till en meningsfull fritid

– Det är också en fråga om social hållbarhet – kan mikromobilitet som elscootrar fungera bättre på platser där många unga människor bor och där kollektivtrafiken är begränsad? I områden där människor inte har bil och där kollektivtrafiken är bristfällig kan den här typen av nya, delade transporter ge unga människor bättre tillgång till en meningsfull fritid. Kanske kunde man till och med satsa på delad mikromobilitet på platser med bra cykelinfrastruktur, istället för att spendera pengar på fler bussar.

Elsparkcyklar. Foto.

Tror du att delade elscootrar är här för att stanna? 

– Ja, baserat på de enorma summor som investeras i dem och marknadens tillväxt. Det finns en efterfrågan. Jag är optimistisk och tror att när människor blir regelbundna användare kommer de att använda skotrarna för funktionella resor, som att pendla till jobbet eller skolan. Mikromobilitet är här för att stanna, men vem vet: om strängare regler införs kanske människor undviker dem. Det måste fortfarande finnas ett inslag av rolighet, även om man så bara tar scootern för att komma till jobbet.

Läs avhandlingen ”Not all green innovations are created equal: Consumer innovativeness and motivations in the adoption of shared micromobility” via Lunds universitets forskningsportal

Om Forskarskolan Agenda 2030

Forskarskolan Agenda 2030:s första 17 doktorander påbörjade sina tjänster under hösten 2019 och våren 2020. Under 2022 tillkom ytterligare 13 doktorander. De har olika bakgrunder och tillhör utöver forskarskolan även sina respektive fakulteter. Samtliga universitetsfakulteter ingår, från Teaterhögskolan till Lunds Tekniska Högskola. 

Forskningsprojekten varierar stort, från forskning om hållbara transporter och religiösa ritualer till hur boskapsuppfödning i Amazonas driver på avskogningen. Alla projekt är relaterade till FN:s mål globala mål för hållbar utveckling.

Utöver doktoranderna finns även ett Agenda 2030-program för postdoktorer.

Forskarskolan Agenda 2030:s webbplats (på engelska) - sustainability.lu.se

Om avhandlingen

Den 13 oktober 2023 försvarade Phil Justice Flores framgångsrikt sin avhandling ”Not all green innovations are created equal: Consumer innovativeness and motivations in the adoption of shared micromobility”.

Läs mer om Phil Flores forskning i LU:s forskningsportal

Avhandlingen som PDF

Phil Justice Flores, porträttfoto.

Kontakt

Phil Justice Flores
Doktor i företagsekonomi
Doktorand vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Agenda 2030 Gradudate School samt K2 (Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik).

E-post: phil [dot] flores [at] fek [dot] lu [dot] se (phil[dot]flores[at]fek[dot]lu[dot]se)

Telefon: +46 732 454 719 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.