Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtidens arbetsliv: Digitaliseringen av arbetslivet – utmaningar och möjligheter

Digitaliseringen liknas ibland vid en ny industriell revolution eftersom en ny teknik introduceras, gamla arbeten försvinner och nya tillkommer, men vad innebär egentligen digitaliseringen av arbetslivet?

Vilka arbeten kommer att försvinna och vilka nya kompetenser kommer att efterfrågas? Vilka grupper vinner och förlorar i denna omvandling och vad får det för konsekvenser i termer av ökad polarisering och ojämlikhet i samhället?

Och hur påverkar digitaliseringen arbetsförhållanden och vad händer med den svenska arbetsmarknadsmodellen?

Detta var några av frågorna som diskuterades i LU Futuras föreläsningsserie Framtidens arbetsliv hösten 2019.

Medverkande

  • Per Runesson, professor i datavetenskap vid Lund Tekniska Högskola
  • Susanne Ackum, filosofie doktor i nationalekonomi och makroekonomisk specialist vid tankesmedjan Fores
  • Michael Tåhlin, professor i sociologi vid SOFI Stockholms universitet
  • Samuel Engblom, samhällspolitisk chef vid TCO
  • Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet (moderator)

Per Runesson: Om datorisering, digitalisering, (de)centralisering

– Vad är egentligen digitalisering? Mycket mer än ett buzzword!

Per Runesson om digitalisering, datorisering och (de)centralisering

Sammanfattning av föredraget: Det är viktigt att skilja på datorisering (omvandla till digitalt format, exempelvis en CD) och digitalisering, det vill säga att förändra verksamheter genom datorisering, exempelvis förändra arbetssätt och tillhandahålla tjänster på nya sätt (exempelvis Spotify). Digitalisering är informationshantering som utnyttjar datoriseringens potential.

En viktig aspekt av digitalisering är att insamlande och behandlande av data inte behöver ske på samma ställe och att fler enklare kan utföra olika arbetsuppgifter. Digitalisering är därmed förknippad med både decentralisering och centralisering. Möjligheterna är många.

Utmaningarna är också många. Infrastruktur sätter ramar för arbetsuppgifter och vem som förväntas göra vad. Räckvidden av digitaliseringen gör att den inte alltid utnyttjas bäst. Digitaliseringsprojekt kan kollapsa om de inte är verksamhetsanpassade. Administrativa system kan vara stressande och därmed bli en arbetsmiljöfråga. Dåligt utformade plattformar kan vara osäkra. Bra digitala system krävs ofta utvecklade i dialog med användare.

Möjligheterna med digitalisering är att mjukvaran saknar begräsningar – det är dåliga system, ofta med många standardfunktioner, som begränsar trots att det finns stora möjligheter till innovativt arbete. Ett exempel på detta är öppen källkod. Stora verksamheter som Google och Android bygger idag på detta. Såväl administrativa system som olika plattformar för exempelvis skola och myndigheter kan vinna på att bygga öppen källkod och slipper fastna hos enskilda leverantörer. Detta kräver dock digitaliseringskompetens i olika verksamheter.

Lärdom: Digitalisering är inte ett mål i sig. Målet är förändrade och bättre verksamheter!

Susanne Ackum om att bejaka strukturomvandling och underlätta omställning i praktiken:

– På tal om digitalisering och framtidens arbetsliv blir stämningen lätt alarmistisk: ”hälften av alla jobb försvinner” och ”robotarna tar över”

Susanne Ackum om att bejaka strukturomvandling och underlätta omställning i praktiken.

Sammanfattning av föredraget: Forskning visar att nya jobb skapas i samband teknikskiften, men att anpassning tar tid. Många jobb idag fanns inte för 15 år sedan. Därmed inte sagt att enskilda individer, orter, industrier drabbas hårt av omställning – vi har sett det förr och det händer nu. Unikt med pågående teknikskifte är att omställningen går snabbt genom ny teknik, digitalisering och hårt konkurrenstryck genom globalisering.

Forskning har också dokumenterat jobbpolarisering i många västländer; låg- och högkvalificerade jobb skapas medan arbetsmarknadens mellanskikt försvinner. Tidigare har högutbildade varit tryggare i tider av strukturomvandling. Idag ersätts alla typer av repetitiva arbetsuppgifter med algoritmer, maskiner och robotar. Säkra jobb kräver mänsklig kompetens eller kreativitet, oavsett utbildningsnivå. Många kommer att behöva byta bana under arbetslivet. Därför måste det skapas verkliga förutsättningar för det så kallade livslånga lärandet som kan innebära ny utbildning.

En förutsättning för att ny teknik ska antas på bred front är att den är känd och tillgänglig. I Sverige kan den svenska arbetsmarknadsmodellen bidra till ett produktivt teknikskifte och omställning genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Aktiv arbetsmarknadspolitik är betydelsefull för omställning och kompetenshöjning. En viktig fråga är vem som ska betala för kompetensutvecklingen.

Lärdom: Digitalisering är ett teknikskifte i raden av många; kräver sin infrastruktur, bl a genom utbildningssystemet som måste förbereda både unga och äldre för arbetslivet. Digitalisering kan bli en konkurrensfördel för individer och verksamheter som anpassas. Politiklösningar för dem som inte hänger med i omställningen, till exempel medborgarlön, måste diskuteras.

Michael Tåhlin: Om jobbstrukturens förändring i Sverige 1974–2010

– Uppgradering och serviceexpansion men inte polarisering!

Michael Tåhlin om jobbstrukturens förändring i Sverige 1974-2010

Sammanfattning av föredraget: Michael Tåhlin poängterade att mycket forskning som påvisat jobbpolarisering inte tagit hänsyn till yrkesstruktur och könssegregering. Andelen jobb som kräver kort utbildning har minskat. Det har skett en övergång från industri till service, vilket också innebär fler kvinnligt dominerade jobb.

Polariseringstesen bygger på analys av löne- och inkomstnivåer, ofta bland män. Studerar man förändring över yrkesstrukturen i Sverige och tar med kvinnor får man en annan bild som mer indikerar uppgradering i termer av kvalifikationskrav. Även om det finns en stark koppling mellan lön och utbildningskrav så innebär könslöneskillnader på arbetsmarknaden, inte minst genom lägre löneläge för kvinnliga serviceyrken, att man får en felaktig bild av kvinnojobbens kvalifikationskrav.

Lärdom: Jobbstrukturen utvecklas långsamt men uppgraderas snarare än polariseras. Kön och sortering på arbetsmarknaden spelar roll. Digitalisering är en del av denna process.

Samuel Engblom: Förändras verkligen arbetsmarknaden?

Samuel Engblom: Förändras verkligen arbetsmarknaden?

Sammanfattning av föredraget: Förändringsnarrativet är starkt: strukturomvandling, driven av ny teknik, gör det lättare att koordinera personer innanför och utanför den traditionella arbetsplatsers fysiska gränser.

Vad gäller anställningsformer har det inte hänt så mycket i Sverige sedan 1988. Visstidsanställningar ökar lite, men ingen snabb förändring. Heltidsanställning är fortfarande normen. Visstidsanställningarna har ändrat form och en större andel är mycket korta! Korta visstidsanställningar leder mer sällan till fast jobb.

Gig-ekonomin är inte stor, men det har blivit lättare att stycka upp arbete och ringa in folk vid behov, framför allt kvinnor i service. Digitala personaladministrativa system för optimerad bemanning har blivit vanligare.

Det är en utmaning att överenskommelser mellan anställda och arbetsgivare inte längre fungerar om man ser till tvister/rättsfall. Lagstiftning ska finnas för att skydda individer när förändringar som i fallet digitala plattformar för bemanning kommer. Exempelvis är arbetsgivaransvar en fråga oavsett hur man producerar eller distribuerar varor/tjänster.

Allt fler arbetstagare kommer sannolikt att behöva omställningsstöd, exempelvis vidareutbildning i form av flexibel utbildning på högskola. Att färre omfattas av a-kassan är ett problem. Arbetsmarknadens parter bär ett stort ansvar i omställningen som kommer av strukturomvandling och digitalisering.

Lärdom: Arbetsmarknaden förändras långsammare än tekniken. Det institutionella ramverket fungerar men utmanas. Kollektivavtal kan bli viktigare för omställning, men egenföretagare och visstidsanställda riskerar hamna utanför. Finansiering av vidareutbildning en viktig fråga. Sverige är generellt bra på att hantera omställning.


Efterföljande panelsamtal
Panelsamtal

 

Se föreläsningen "Digitalisering av arbetslivet – utmaningar och möjligheter" i sin helhet på Youtube

 

LU Futuras föreläsningsserie Framtidens arbetsliv

Föreläsningsserien berörde tre samhällsomdanande trender av betydelse för arbetsmarknad och arbetsliv: digitalisering, en åldrande befolkning och ökad globalisering.
Klicka på länkarna för sammanfattningar och filmer: