Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Humlor har lika bra lokalsinne som människor

Humla med lapp på ryggen
I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel.

Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potential att komma till nytta vid utveckling av exempelvis navigerande robotar i krissituationer där GPS inte fungerar.

Enligt den aktuella forskningsstudien verkar humlor kunna uppnå motsvarande förmåga att navigera som ryggradsdjur; i vissa avseende överstiger deras lokalsinne människans. Studien visar att humlorna kan lagra flera navigationsminnen i hjärnan för att sedan plocka fram dessa vid behov.

Navigationsförmågan bygger på att humlehjärnan kontinuerligt övervakar riktningar och avstånd under färden. Med hjälp av denna information kan insekterna, genom rumsliga vektorer skapade i hjärnan, lagra navigationserfarenheter i långtidsminnet. Tack vare den förmågan kan de flyga raka vägen hem efter att ha varit ute på långa och navigationsmässigt krångliga resor.

– Vår studie ger viktiga nycklar till att förstå hur humlor kan uppnå till synes däggdjursliknande navigationsbedrifter trots att de bara använder en hjärna stor som ett knappnålshuvud, säger Rickesh Patel, forskare i sinnesbiologi vid Lunds universitet. 

De nya forskningsresultaten kan användas för att inspirera teknologiska tillämpningar, exempelvis i utvecklingsarbetet av robotar, särskilt i de fall då man vill hantera komplexa navigationsuppgifter med beräkningsmässigt och energimässigt billiga lösningar. Rickesh Patel menar att den nya upptäckten i förlängningen även har potential att kunna användas i robotik som kommer att påverka allmänheten i stort.

Exempelvis kan humlornas sätt att hantera geografisk information vara till nytta i autonomt navigerande robotar som behöver klara sig utan GPS-satellitsystemet. Sådana robotar kan vara av stort värde när man måste genomföra sök- och räddningsuppdrag i katastrofsituationer som exempelvis vid jordbävningar, i krigszoner eller i grottor där satellitsignaler kan vara svåra att utnyttja.   

Dessutom menar Rickesh Patel och hans kollegor att den aktuella studien även är av allmänt intresse vad gäller vår syn på djur eftersom den visar att insekter kan uppnå samma navigationsresultat som vi människor trots en betydligt torftigare kognitiv verktygslåda. 

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS

Text: Lena Björk Blixt

Fakta om studien

För att undersöka humlornas navigationsförmåga byggde forskarna ett antal avgränsade, runda utrymmen där att de kunde skapa en väldigt kontrollerad experimentmiljö. Dessa så kallade arenor var 1,5 meter i diameter och gav forskarna möjlighet att på en rad olika sätt testa humlornas lokalsinne. Exempelvis kunde humlorna fångas in vid matstället mitt i arenan och sedan, utan humlans vetskap, kunde forskaren flytta på insektens position inne i arenan.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.