Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Klimatforskare granskar partiernas politik: vilka lyssnar på vetenskapen och vilka är sämst i klassen?

partiernas klimatpolitik. Illustration
Sveriges klimatpolitik inför riksdagsvalet 2022 enligt Researchers’ Desk. Bild: Researcher's Desk

Merparten av de politiska partierna har för stort fokus, och en övertro, på tekniska lösningar, snarare än att förändra de beteenden och system som orsakar klimatkrisen. Med MP och V som undantag. Det visar en ny rapport framtagen av forskare som har analyserat riksdagspartiernas klimatpolitik inför valet 2022. Rapporten baseras på enkätsvar om respektive partis klimatpolitik. Moderaterna besvarade inte enkäten.

Kimberly Nicholas, docent vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, är en av initiativtagarna till rapporten, som ges ut av den ideella organisationen Researchers’ Desk.

 –  När jag blev tillfrågad förra året att kommentera en klimatpolitisk fråga, slog det mig att vi forskare borde göra detta strukturerat, och inför varje mandatperiod. Gensvaret för att driva detta projekt har varit enormt från forskare, säger hon.

Forskarkollegorna, Wim Carton, och Jessika Richter, vid Lunds universitet, har också bidragit till rapporten.

Vilket parti har bäst politik för klimatet enligt rapporten?

Vår analys visar att Miljöpartiet, MP, och Vänsterpartiet, V, har den bästa politiken för klimatet, närmaste i linje med det vetenskapen säger behövs.

Exempelvis är MP för en snabb och total utfasning av fossila bränslen. Partiet har ett fokus på orättvis utsläppsfördelning, och på att åstadkomma en minskning av överkonsumtionen. Partiet tar också hänsyn till olika gruppers förutsättningar genom olika stödsystem, särskilt skillnader mellan stad och land.

Vänsterpartiet vill också minska överkonsumtionen, och betonar vikten av styrmedel för att skapa incitament för förändring. Partiet vill även ta hänsyn till så kallade rekyleffekter, som kan uppstå när en effektivisering leder till lägre priser, som i sin tur leder till ökad användning av exempelvis energi, så att den initiala positiva miljöeffekten motverkas. Tyvärr hänvisar V i enkäten dock till världsläget, och kriget i Ukraina, som orsaker till att skjuta åtgärder på framtiden.

Hur rankas övriga partier?

– Liberalerna var det parti som gav de mest utförliga och reflekterande svaren. Dock är deras planer överoptimistiska, och bygger på tekniker som i nuläget inte går att skala upp, som koldioxidinfångning. Partiet lägger även stor vikt vid marknadsbaserade styrmedel, såsom ett system för handel med koldioxidinfångning.

Centerpartiet, C, har en stark tilltro till tekniska lösningar som befinner sig i ett mycket tidigt utvecklingsstadium, men utsläppen måste minska nu. Partiet verkar också se en ökning av konsumtion, transporter och energianvändning som oundviklig, och har ingen plan för en minskning av någondera. Partiet har också en övertro på biolösningar, mer än vad det finns vetenskapliga belägg för.

Vår granskning visar vidare att Socialdemokraternas, S, politik är svag. Deras politik upprätthåller ”business as usual”, och påskyndar inte omställningen. Förslagen är övergripande och vaga och anges som nivåer för investeringar, kreditgarantier och satsningar som Industriklivet. S nämnde heller inget om regleringar, eller mer specifikt om incitament. Det var också det parti som svarade minst utförligt på våra frågor, ofta bara ja eller nej.

Vilka partier har sämst politik?

– Sämst i klassen är Kristdemokra­­­­terna, KD, och Sverigedemokraterna, SD. Trots att KD säger att de stödjer Sveriges klimatmål har de i dagsläget ingen politik för att uppnå målen. KD, och även SD, lägger ett stort klimatansvar på EU, men vill inte ställa sig bakom EU:s politik för skog och mark exempelvis. SD i sin tur delar inte problembeskrivningen att Sverige har en klimatkris.

Vår analys visar att KD och SD aktivt förhindrar de klimatåtgärder som behövs.

Partipolitikens omställningspotential 

Kimberly Nicholas har tillsammans med Jessika Richter varit huvudförfattare till det kapitel som analyserar omställningspotentialen, eller transformationsmöjligheterna, i partiernas politik. Det vill säga, möjligheten till en snabb, omfattande, och rättvis övergång till en fossilfri värld där allas behov tillgodoses och där naturen förnyas snarare än exploateras.

Vad sticker ut på detta område?

– Det mest slående, och det mest oroväckande, är att så få partier vill driva en politik som på djupet förändrar hur vi lever i dag.

Forskning har visat att djupgående omställningar är möjliga om vi utgår från IPCC:s ramverk, Avoid, Shift, Improve. Det bör ligga till grund för all omställningspolitik, och möjliggör ett helhetsperspektiv.

Förenklat kan det beskrivas som:

  1. Undvik politik, incitament, investeringar, kultur, och normer som stödjer, driver, utvecklar och möjliggör onödig överkonsumtion och resursanvändning.
  2. Ersätt ineffektiv teknik.
  3. Förbättra effektiviteten hos den teknik som finns kvar, exempelvis genom att byta från bensin- till elfordon.

Som det ser ut nu drar sig nästan alla partier, med MP och V som undantag, för att införa en sådan politik. Partiernas förslag fokuserar nästan enbart på att förbättra befintliga system och tekniker, snarare än att undvika de beteenden och system som driver på utsläpp från första början.

Detta är helt fel ingång, och kommer inte att lösa huvudproblemet: att vi idag använder alldeles för mycket resurser. För att leverera på Parisavtalets 1,5-gradersmål behövs systemförändringar, och en politik som även undersöker synergier mellan klimat och hälsa, och klimat och biologisk mångfald.

tabell med partiernas klimatpolitik

Sammanfattning av partiernas politik

  • Centerpartiet – incitamentspolitik och biolösningar för oundviklig tillväxt
  • Kristdemokraterna – ansvaret hos EU och skogen
  • Liberalerna – teknikoptimism, utan beteendeförändringar
  • Miljöpartiet – transformativ approach för minskad överkonsumtion och skogen som kolsänka
  • Socialdemokraterna – defensivt försvarsspel med investeringsperspektiv
  • Sverigedemokraterna – kärnkraft och någon annan får lösa problemet
  • Vänsterpartiet – rättviseapproach med försiktighet pga världsläget

Moderaterna besvarade inte enkäten

Om rapporten, Analys av sju riksdagspartiers klimatpolitik utförd av klimat- och omställningsforskare

Forskarna som har tagit fram rapporten är alla medlemmar i Researchers’ Desk, en ideell organisation som arbetar med folkbildning kring klimat, ekosystem och samhällsutveckling.

Den kvalitativa analysen och bedömningen baseras på riksdagspartiernas enkätsvar om sina klimatmål och sin politik.

Moderaterna besvarade inte i enkäten.

Ta del av hela rapporten här (PDF)

Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling. Foto.

Kimberly Nicholas är docent i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS. 

Läs mer om Kimberly Nicholas forskning 

Profilbild Jessika Richter. Foto.

Jessika Richter är universitetslektor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet

Läs om Jessica Richters forskning

Wim Carton, forskare vid LUCSUS. Foto.

Wim Carton är universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.

Läs mer om Wim Cartons forskning

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.