– Då var Lund ”karnevalernas stad” och vad som hände här bevakades av hundratals tidningar, också internationellt, säger Per Lindström.
Nu ser uppmärksamheten annorlunda ut – men knappast själva karnevalerna eller entusiasmen och intresset för dem inom universitetet och i Lund och dess närhet. Per Lindström menar att karnevalerna utvecklat sig från att ha varit ett studentjippo till att bli en folkfest.
– Förr i tiden stod en häpen allmänhet och tittade på – nu deltar man.
Till en början var också karnevalerna rätt blöta tillställningar och fram till för 20 år sedan kunde man i kvällspressen läsa om ”bågnade fylleceller”. Nu har inte spriten samma framträdande plats, menar Per Lindström som beskriver den nya generationens studenter som målmedvetna, nyktra och skötsamma. De som engagerar sig i dagens karnevalsarbete har delvis andra skäl och ideal än sina föregångare.
– Nu handlar det inte bara om att ha roligt genom att roa andra, utan också om att åstadkomma något som man kan skriva in i sitt cv. Att jobba med karnevalen är kanske den bästa utbildning man kan få vid universitetet, i alla fall när det gäller ledarskap och samarbete. Att vara struts i karnevalscirkusen kan som bekant leda till en käpprak karriär som minister*…
Per Lindström satt själv med i karnevalskommittén 1982 och minns att han tyckte att efter det så klarar man allt.
Någon favoritkarneval vill Per Lindström inte nämna – ”man brukar säga att det är den senaste, och så ska det vara”. Men bland karnevalens tema är han särskilt förtjust i Rätt&felkarnevel från 2010.
– Det är precis så det ska vara – allt är möjligt – lite rätt och fel. Ett och annat skämt kan få bli lite fel, men aldrig säkerheten. Och jag är stolt över att det numera aldrig tummas på säkerheten!
Annat som Per Lindström framhåller är att alla som vill får vara med i karnevalsarbetet. Ingen som köar vid uppropet behöver bli besviken.
– Alla behövs och man kan aldrig var säker på var eller när det är roligast. Ofta är det i ett småtält på en efterfest några dagar före själva karnevalen.
Universitetets del i karnevalen är viktig. Per Lindström tar Boel Flodgrens tal på den senaste förkarnevalen som exempel, då hon sa ”att utan Lundakarnevalen vore Lunds universitet ingenting, eller i vart fall någonting betydligt torftigare, intill förväxling likt andra universitet, till exempel Uppsala”.
– Att universitetsledningen är med och deltar legitimerar karnevalen och det har under många år varit ett väldigt gott samarbete mellan universitet och karneval. Bara det att universitetet lånar ut sina lokaler, till exempel universitetsaulan till revyn, är storstilat!
2018 är det dags för Per Lindströms tolfte karneval. Tröttnar han aldrig?
– Nej, det blir bara roligare och roligare. Och en bättre avslutning på det stora universitetsjubileet har jag svårt att tänka mig. En riktig grande finale!
Maria Lindh
* Lena Ek var struts i karnevalen 1982 och miljöminister mellan 2011 och 2014.
FAKTA: ”Lundakarnevalens historia” ges ut av Bild & Media och är Lunds Universitetshistoriska
