Fynden ingår i en ny avhandling som även beskriver några av bakteriens sinnrika överlevnadsstrategier i människokroppen.
- Kombinationsbehandlingen mot Pseudomonas aeruginosa var effektiv i alla åldersgrupper och för olika typer av infektioner, bland annat lunginflammation och urinvägsinfektion. Resultaten är redo att omsättas i praktiken på svenska sjukhus direkt, berättar Magnus Paulsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Pseudomonas aeruginosa är en mycket vanlig bakterie som finns i de flesta miljöer. Den är nästan alltid motståndskraftig mot våra vanligaste antibiotika, och det finns numera även exempel på stammar som är helt antibiotikaresistenta.
Det är dock framförallt bland försvagade och sjuka patienter, som oftast redan är under omvårdnad, som Pseudomonas aeruginosa utgör ett allvarligt hot. Till exempel har personer med cystisk fibros, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) eller urinvägskateter hög risk att drabbas av en infektion orsakad av bakterien. Några av dessa får sedan sepsis (blodförgiftning) som i en del fall leda till döden.
- Vi lever allt längre, vilket också innebär att vi har fler som lever med olika sjukdomar. Därför har det blivit vanligare med infektioner orsakade av Pseudomonas aeruginosa och andra bakterier som drabbar personer med nedsatt försvarsförmåga, förklarar Magnus Paulsson.
I avhandlingen ges nya förklaringar till varför Pseudomonas aeruginosa överlever i människokroppen - trots medicinering med antibiotika. Forskningen har inriktats på bakteriernas vesikler. Det är en typ av mycket små blåsor, nanopartiklar, som avknoppas från bakteriens yta. Dessa bär på och sprider vidare många av bakteriens egenskaper.
Pseudomonas aeruginosa tillverkar liksom den besläktade bakterien Moraxella catarrhalis ämnet beta-laktamas som bryter ned antibiotika. Bakterierna sprider sedan ämnet med hjälp av vesiklerna.
I avhandlingen framkommer att vesiklerna bidrar till att dessa och andra bakterier kan genomföra en effektiv kolonisering av kroppen: När vesiklerna sprider sig så svarar kroppen genom att koppla in immunförsvaret. Men vesiklerna låter sig inte besegras, de sätter då istället in ett motdrag som hindrar immunförsvarets förmåga att oskadliggöra beta-laktamas. På så vis erbjuds både vesikler och bakterier fri lejd att invadera kroppen.
Ett annat knep där Pseudomonas aeruginosa använder sina vesikler studerades med särskilt fokus på infektion i lungorna. Vesiklerna triggar här igång en ökning av kroppens tillverkning av vitronektin, ett skyddande protein som styr kroppens försvar. Därefter stoppas och oskadliggörs vitronektinet genom att Pseudomonas-bakterierna binder det till sin yta.
- Förloppet är känt sedan tidigare, men vi visar för första gången att det kan ske i våra lungor, säger Magnus Paulsson.
Avhandlingen bygger på både patient- och laboratoriestudier. Nu fortsätter forskningen kring olika möjligheter att stoppa bakteriens framfart med hjälp av ett vaccin eller olika kroppsegna försvarsmekanismer.
Avhandlingens studier har genomförts med finansiellt stöd från bland annat Region Skåne (genom s.k. ALF-medel), Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund och Hjärt-Lungfonden.
Björn Martinsson