Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ojämn nivå på kvalitetssäkring av utbildningen

Studentinflytandet ser bättre ut på papper än i verkligheten, menar Ella Sjöbeck. Foto: Maria Lindh
Studentinflytandet ser bättre ut på papper än i verkligheten, menar Ella Sjöbeck. Foto: Maria Lindh

Studenterna är inte nöjda med universitetets system för kvalitetssäkring av utbildningen.
– De håller inte den höga och jämna kvalitet som vi skulle önska, säger LUS:s vice ordförande Ella Sjöbeck.

Det handlar om den nationella granskningen av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete som de flesta fakulteter är inblandade i just nu. UKÄ har angett sex bedömningsområden och i våras hölls ett antal workshops vid LU om hur dessa punkter ska tolkas och hanteras. Åsa Ekberg, avdelningschef vid Projekt och planering, är projektledare.

– Att vi har utbildning av hög kvalitet vet vi. Men nu handlar det om hur systemet för kvalitetssäkringen fungerar, säger hon.

Den första av UKÄs bedömningspunkter är ”styrning och organisation”. Eftersom LU är så decentraliserat finns det inte bara en utan flera rutiner för kvalitetssäkring. Det har studentkårerna förståelse för, men inte för att de fungerar mer eller mindre väl på olika ställen.

– Det är ju bra att fakulteterna kan anpassa systemen utifrån sina egna förutsättningar – men oavsett system måste ju nivån vara densamma, säger Ella Sjöbeck.

Decentralisering en utmaning

Åsa Ekberg håller med, och menar att det breda och decentraliserade universitetet i det här fallet kan vara en utmaning.

– Vi har det mesta på plats på den centrala ledningsnivån och inom fakultetsstyrelserna – men det är viktigt att det fungerar ända ut i kapillärerna, säger hon.

Det gör det dock inte, enligt studenterna, som hade sin egen workshop i våras och nu skriver på en inlaga som ska läggas till de övriga självvärderingarna från fakulteterna.

Ett exempel på kvalitetssäkring är studentinflytande, som har hög status vid LU och finns med i många styrdokument.

– Det är dock skillnad på studentinflytande och studentnärvaro, säger Ella Sjöbeck, som menar att det långt ifrån alltid lyssnas på studenten.

Det kan också vara så, berättar hon, att man glömt att kalla studentrepresentanten till ett sammanträde och ändå håller mötet.

– Det hade man knappast gjort om man glömt att kalla ordföranden, konstaterar hon.

Rättighetslistan ska följas

När det gäller studenternas rättighets­lista menar Ella Sjöbäck att en del upplever den som en rekommendation – men den ska följas enligt rektorsbeslut.

– Och doktoranderna har inte ens en rättighetslista, vilket är en stor brist.

Även hanteringen av kursutvärderingarna får kritik av studenterna.

– Resultaten av dem görs inte tillgängliga för studenterna.

Ella Sjöbeck instämmer dock med Åsa Ekberg i att det mesta fungerar som det ska på ledningsnivå och högre upp i hierarkierna.

– Det är i de beredande och mindre formella organen som det fungerar sämre, säger Ella Sjöbeck.

Bristande högskolepedagogik

En annan av UKÄs bedömningspunkter är ”förutsättningar” och där menar studenterna att Lunds universitet inte håller måttet.

– Lärarkompetensen brister när det gäller högskolepedagogiken. Visst är det viktigt med forskningsanknuten utbildning, men om inte lärarna kan föra ut den till studenterna så är det ju ingen vits.

Nationellt förespråkas tio veckors obligatoriska högskolepedagogiska studier för lärare – men vid LU gäller fem veckor.

– Vi har full respekt för att det är jobbigt och svårt. Men det behövs satsningar på bättre och rätt pedagogik. Och inte minst nu i pandemitider då vi sett hur dåligt det fungerar med digital examination. Man måste växla upp i digitalisering, säger Ella Sjöbeck.

Nu arbetar Åsa Ekberg och hennes projektkollegor med att få ihop självvärderingarna för att lämna dem vidare till bedömargruppen. Den leds av en tidigare universitetskansler i Helsingfors. Till våren kommer gruppen på två platsbesök, ett i mars och ett i maj. Under nästa höst, 2021, ska rapporten vara klar.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.