Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tio månader i luften utan att landa

Tornseglaren kan flyga i tio månader utan att landa - världsrekord! Foto: Markus Tallroth
Tornseglaren kan flyga i tio månader utan att landa - världsrekord! Foto: Markus Tallroth

Tornseglaren flyger tio månader i sträck utan att landa. Hypotesen om tornseglarnas liv i luften lades fram av britten Ron Lockley redan 1970, men det är först nu som forskare vid Lunds universitet har lyckats bevisa artens extrema liv. Ingen annan fågelart håller sig i luften lika länge utan att landa.

Med hjälp av en ny typ av mikrodatalogg har forskarna vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund lyckats bevisa att tornseglare bara landar två månader om året och det är under häckningstiden. Resten av tiden, tio månader, befinner de sig i luften när de flyttar och övervintrar söder om Sahara.

- Det här flyttar fram gränserna rejält för vad vi vet om djurens fysiologi. En tio månader lång flygfas är den längsta som vi känner till hos någon fågelart, det är rekord, säger Anders Hedenström, professor vid biologiska institutionen i Lund.

Film. Tio månader i luften utan att landa.

Forskarna har följt 13 individer, några av dem två år i rad. Genom data från en mikrologg som fästs vid varje fågel har forskarna kunnat avgöra om en individ befunnit sig i luften eller inte, dess acceleration, samt var den har varit vid varje givet tillfälle. Resultatet visar att några individer har landat korta stunder på nätterna, ibland en hel natt. Men även dessa har tillbringat mer än 99,5 procent av den tio månader långa flyttnings- och övervintringsperioden i luften. Data från andra individer visar att dessa inte har landat en enda gång på tio månader.

Av dem som aldrig landade hade samtliga ruggat och fått nya flygfjädrar (ving- och stjärtpennor), medan majoriteten av dem som någon gång landade hade oruggade vingpennor.

- Om de har ruggat eller inte kan tyda på små skillnader i allmänkondition eller parasitbelastning och förklara flygbeteendet hos individer inom arten, säger Anders Hedenström.

Dataloggen på tornseglarens rygg visar bland annat om individen är i luften eller inte. Foto: Anders Hedenström
Dataloggen på tornseglarens rygg visar bland annat om individen är i luften eller inte. Foto: Anders Hedenström

Den nya kunskapen om tornseglarna har redan rest nya frågor som hur de klarar den höga energiomsättningen under tio månader i luften och hur gör de när de flyger och sover samtidigt?

- De kanske gör som fregattfågeln och sover när de glidflyger. Varje dag, i skymning och gryning, stiger tornseglaren till två, tre kilometers höjd. Sedan kanske de sover under sjunkande glidflykt, men det vet vi inte ännu, säger han.

Tekniken som använts har utvecklats inom projektet Centre for Animal Movement Research (CAnMove). Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

 

 

 

 

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.