Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tre forskare får ERC Advanced Grant – Lunds universitets mest framgångsrika år hittills

Porträtt på de tre forskarna
Johan Malmström, Eric Warrant och Andres Rantzer.

Johan Malmström, Eric Warrant och Anders Rantzer får alla ERC Advanced Grant. Detta tillsammans med övriga bidrag från ERC gör det till det mest framgångsrika året hittills för Lunds universitet med totalt 15 beviljade projekt.

ERC Advanced Grant riktar sig till etablerade forskare med betydande forskningsinsatser de senaste tio åren. Bidraget är i genomsnitt på 2,5 miljoner euro under fem år. Totalt är det 721 miljoner euro som delas ut till 281 europeiska forskare. Förutom tre ERC Advanced Grants har Lunds universitet även fått fyra Starting Grants, fem Consolidator Grants, ett Synergy Grant och två Proof of Concept Grants. 

– Det är fantastiskt att forskarna vid Lunds universitet har lyckats så bra och har fått rekordmånga bidrag från ERC baserat på ansökningarna från 2024. ERC:s forskningsbidrag beviljas i mycket hård vetenskaplig konkurrens och resultatet visar på den spetsforskning som finns vid Lunds universitet, säger Per Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling.

Anders Rantzer, professor i reglerteknik, får ERC Advanced Grant, för sitt projekt "Dual Control at Scale: Learning-based control for systems with millions of states"

Grattis! Kan du berätta lite om ditt projekt?

– Mitt ämne är reglerteknik. Det handlar generellt om hur man med hjälp av mätningar och styråtgärder kan få önskat beteende i olika dynamiska system. Traditionella tillämpningar är att styra tryck och temperaturer i industriella processer, att styra en rymdraket för att landa på månen, eller att styra högtalarförstärkningen i en ljudanläggning. 

Detta projekt har särskilt inspirerats av medicinska tillämpningar där genetisk analys av cellerna i blodprov tagna med jämna mellanrum kan användas för att förstå hur patienten svarar på en cancerbehandling med immunterapi. På så sätt kan behandlingen individanpassas och göras effektivare än med ett förutbestämt schema.

Vad hoppas du uppnå med forskningen?

– Projektet kommer att utveckla nya matematiska metoder som kan användas även i många icke-medicinska sammanhang. Världen är ju full av återkopplade system som kan förstås och förbättras med hjälp av matematiska modeller. 

Det är välkänt att artificiell intelligens bygger på insamling av stora datamängder. Insamling av bra data är dock dyrt och omständligt, ibland till och med oetiskt. I reglertekniken strävar vi därför efter att effektivisera inlärningen och undvika att göra mer experiment än nödvändigt. Det är detta som menas med "dual reglering"; att med minimala styråtgärder få både kortsiktig effekt (patienten mår bättre) och långsiktigt värde (vi förstår patienten bättre).

Vad betyder ERC Grant-bidraget för dig?

–  ERC-anslaget är väldigt betydelsefullt för mig, framför allt för att det ger långsiktighet och frihet att prova nya idéer. Anslagets prestige hjälper också till vid internationell rekrytering. Bland Lunds studenter kan vi nå ut genom våra kurser, men när man vill nå den yngre generationen från andra håll i världen är synlighet och kvalitet viktigt. Då hjälper det att ha ERC i ryggen.

Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Incredible journeys: How do multiple sensory cues allow animal migrants to precisely navigate to a distant goal?

Grattis Eric, hur känns det?

– Fantastiskt roligt! Det är andra gången med Advanced Grant för mig och det känns som en fin bekräftelse att vi är på rätt väg med vår forskning.

Kan du berätta om ditt projekt IncredibleJourneys?

– Vi kommer att fortsätta med vår forskning om Bogong-fjärilens navigeringsförmåga. Vi har upptäckt att de kan använda sig av stjärnorna och jordens magnetfält som kompasser för att navigera cirka 100 mil till en plats där de aldrig varit tidigare. Vi har även upptäckt att det finns ett särskilt doftämne vid destinationen som fjärilen ”känner igen” när de väl har kommit fram. Den fungerar som ett slags ”stoppsignal”. Vi kommer att undersöka hur synsinnet, magnetsinnet och doftsinnet används för att styra navigeringen både beteendemässigt och neuronalt i hjärnan.

Vad hoppas du uppnå med projektet?

– Vi vill förstå hur denna imponerande navigeringsförmåga möjliggörs med hjälp av nattfjärilens sinnessystem. Till exempel vill vi förstå hur synliga, magnetiska och olfaktoriska signaler upptäcks av nattfjärilen och hur de integreras i hjärnan för att tillåta navigation. Ett stort mål med projektet är att upptäcka de sensoriska mekanismer som används av fjärilen för att svara på jordens magnetfält. Hur djur klarar av detta är en gåta.

Vad finns det för praktisk användning av resultaten?

– Att ett relativt enkelt nervsystem med minimala energibehov kan klara av ett sådant mastodont-navigeringsuppdrag är mycket intressant för ingenjörer som utvecklar flygande drönare och andra autonoma farkoster.

Vad betyder anslaget för dig?

– Enormt mycket – det finns många forskningsdrömmar som kan förverkligas med ett sådant anslag! Jag är mycket tacksam till både Europeiska forskningsrådet och Lunds universitet.

Johan Malmström, professor i proteomics-masspektrometri, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Antibody-guided design of multivalent nanoparticle vaccines against bacterial pathogens”

Vad handlar ditt forskningsprojekt om?

– Det handlar om att använda ny teknik för att utveckla ett vaccin mot bakterier. Den globala uppkomsten av antimikrobiell resistens (AMR) är idag ett växande problem. AMR innebär att mikroorganismer – bakterier, virus, svampar och parasiter – utvecklar motståndskraft mot läkemedel som normalt används för att döda dem. Vaccination är den mest effektiva åtgärden för att skydda mot infektionssjukdomar utan att öka på utvecklingen av resistens, men i dagsläget är det svårt att utveckla effektiva vaccin. 

Vad är målet?

– Vårt mål är att visa hur nya metodologiska framsteg inom proteomik (studiet av alla proteiner i kroppen), proteinbiokemi och proteindesign kan hjälpa till att utveckla ett proteinbaserat nanopartikelvaccin som ger ett bra immunologiskt skydd mot bakterier. Nanopartikelvaccin är ett typ av vaccin där mycket små partiklar används för att bära och leverera delar av ett virus eller bakterie till kroppen. 

Vårt projekt fokuserar på att utveckla vaccinkandidater mot familjer av proteiner som kan ge ett brett immunologiskt skydd mot flera bakterier samtidigt.  

Vad tänkte du när du fick besked om att du fått anslaget från ERC?

– Långsiktig forskningsfinansiering är helt avgörande för att vi som forskare ska kunna fokusera på projekt med hög risk men stor potential. Genom ERC-bidraget kan vi bygga ett team av kompetenta forskare som fokuserar på vår forskning i fem år. Vi är otroligt tacksamma för att ERC valde att satsa på just vårt projekt med tanke på den hårda konkurrensen!

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.